Fredrik Westerlund har semester och besöker sin gamla hemstad Luleå. Men han följer hela tiden utvecklingen i Ukraina.
Röda korset betecknar nu krisen som ett krig och Westerlund har ingen annan uppfattning.
Men hur kommer det att sluta?
– Allt beror på hur Kreml reagerar. Men efter nedskjutningen kan det inte fortsätta som tidigare. Det blir antingen en normalisering av förbindelserna eller en eskalering av konflikten, säger han och fortsätter:
– Om det leder till en försämring eller förbättring ur vårt och Kievs perspektiv är svårt att bedöma. Väljer Kreml att backa i Ukraina eller väljer de att sätta hårt mot hårt.
Fredrik Westerlund för ett resonemang där det framstår som mer sannolikt att Putin väljer den hårda vägen.
– Putin har svårt att manövrera och han förlorar i popularitet om han kliver tillbaka. Då framstår det som att han valde att inte försvara ryska intressen. Det finns både inrikespolitiska och säkerhetspolitiska skäl som talar mot att han ska vara eftergiven mot väst, säger han.
Westerlund ger bakgrunden till den situation Putin försatt sig i. Den ryske presidenten är populär i Ryssland och till stor del beror detta på den ekonomiska tillväxt som rått. Men ekonomin går nu allt sämre.
– Då har han slagit in på en annan linje - i stället för att leverera ekonomisk frihet så tillhandahåller han en identitet. En storrysk chauvinistisk sådan, säger han.
Putins plan att återupprätta Ryssland som stormakt har ett brett stöd, nationalismen ökar och underblåses av medierna.
– Ryssland ska vara en stormakt – militärt, ekonomiskt, kulturellt, sportsligt och framför allt politiskt. Landet ska ha den respekt och få sin rättmätiga plats i världen, säger Westerlund.
Ryssland tolererar inte heller att väst och Nato kommer för nära – före detta sovjetrepubliker som Ukraina, Vitryssland och Kazakstan är nödvändiga buffertzoner i ryskt säkerhetstänkande.
Putin får stöd för sitt tal om att skydda ryssar och ryska intressen, även om de befinner sig utanför landets gränser. Även här spelar rysk media in.
– Ryssarna får en helt annan bild av det som sker och den bilden kommer de att bära med sig. Putins politik har ett brett stöd, säger Westerlund.
Resonemanget om att skydda ryska intressen påminner om det som Tyskland förde under Hitler.
– Det är intressant att högerextrema grupper syns på båda sidor. I Ukraina var det mycket ljud men de fick litet stöd i presidentvalet. Den europeiska extremhögern har ställt upp på Ryssland sida. Den verkar fascineras av de etniska undertoner som finns, att man slåss för en etnisk buren identitet.
Men även delar av vänstern tar parti för Ryssland?
– Ja, och där verkar man mer titta på sovjettiden och det kommunistiska arvet. Man verkar också ha svalt betet att Kievregeringen skulle vara högerextremistisk, säger Fredrik Westerlund och tillägger om de ryska medborgare som frivilligt slåss i separatistmiliserna.
– Det är lite oklart vad man slåss för, den ryska civilisationen ligger närmast.
Det ska då sägas att det i många fall är oklart och otydligt vad som är ryskt och vad som är ukrainskt – de två nationerna har varit en under lång tid.
Även Ukrainas och Rysslands ekonomier passar ihop då både är lika korrupta. I Ryssland ser man med oro på att Ukraina kan gå mot en mer öppen och transparant ekonomi. Putin har inte den ambitionen.
– Nej, ska man hårdra det så är det så att i Ryssland är inte systemet korrumperat, i Ryssland är korruptionen systemet. Om Putin på allvar bekämpade korruptionen så skulle han såga av den gren han sitter på. Hans makt är byggd av korruption och han kom inte till makten för att avskaffa den utan för att sätta sig själv överst.
Ukrainakrisen blir därmed logisk även om annekteringen av Krim och kriget i östa Ukraina troligen inte var planlagd.
Stormaktsambitionerna visar sig också i att Ryssland inte vill tala med småstater om krisen, inte ens de berörda.
- Man vill tala med andra stormakter men inte med Kiev. Man vill på 1800-talsmanér göra upp oss stormakter emellan. Man respekterar inte Ukrainas suveränitet eller territoriella integritet – det är väldigt tydligt, säger han.
Till sist, Westerlund finner det sannolikt att det var separatisterna som sköt ned trafikplanet och det med ryska robotar. Men mycket pekar på att det var ett misstag.
– Och oavsett hur detta slutar så står det klart att de regler och avtal för internationell säkerhet som vi byggt upp och förlitat oss på i Europa inte längre fungerar. Ryssland spelar inte längre efter de regler vi trodde gällde och var gemensamma, slutar Fredrik Westerlund.