I dag har dieseln tagit över som det vanligaste drivmedlet. Allra populärast är dieselbilarna i Norrland. Jämtland har den högsta andelen dieslar av nybilsregistreringarna under årets sju första månader och Norrbotten ligger på andra plats med 74 procent.
Den 16 december i år kommer FFF-utredningen (fossilfri fordonsflotta) att presentera sitt förslag till hur vi ska nå målet på fossilfri drift av våra fordon år 2050. Regeringens ambition är att vi redan 2030 ska vara fossiloberoende.
Det innebär dock inte att alla fordon redan 2030 kommer att drivas av förnybar el eller biodrivmedel, utan ett steg för att nå målet till 2050.
Tittar förutsättningslöst
I dag består både bensin och diesel av ungefär fem procent förnybara bränslen. I bensin blandar man etanol och i diesel något som heter fettsyrametylestrar, som är gjort av oljeväxter Till år 2020 ska mängden förnybara bränslen i våra drivmedel ha ökat till tio procent.
Men regeringens målsättning är alltså att alla bränslen ska vara förnyelsebara år 2050.
– Något som kan tolkas på olika sätt. Vi tittar ganska förutsättningslöst på olika förslag och lösningar, säger Per Kågeson, adjungerad professor i miljösystemanalys vid Centrum för transportstudier vid KTH och även utredningens sekreterare.
Han påpekar att de utgår från att bilen även i framtiden kommer att vara vårt viktigaste transportmedel, många årtionden framöver.
– Om vi kommer att ha helt fossilfritt vet jag inte, men vi kommer att ha kommit en bra bit på väg 2030. Hur långt vet jag inte, men vi kommer att ha väsentligt snålare bilar. Fram till 2030 har bilarnas bränsleförbrukningen säkert halverats , säger Per Kågesson.
Bonus-malus
Han tror på en så kallad bonus-malus modell för att öka antalet miljövänliga bilar i framtiden. Helt enkelt att man tar ut en avgift vid köp av en stor bil med höga utsläpp och att man ger bonus till den som köper en bil med låga utsläpp. En modell som framgångsrikt används i Frankrike.
– Ett system som är speciellt fördelaktigt i Norrland där man har en äldre bilpark. De som köper bil i andra eller tredje hand får då en bil med betydligt lägre förbrukning. Lägre förbrukning innebär lägre kostnader, påpekar han.
Utredningen tittar även på olika lösningar för att få ned bränsleförbrukningen för personbilar, bussar och andra tunga fordon. Det kan även handla om allt från längden på lastbilar till elhybridbilar, elbussar och elektrifiering av vägsträckor.
Reseavdragets utformning i framtiden är en annan fråga man tittar på.
Jäkla uppförsbacke
En som med spänning väntar på vad utredningen ska komma fram till är Leif Pettersson, Socialdemokratisk riksdagsledamot från Boden och ledamot i trafikutskottet. Han tycker också att målsättning på en fossiloberoende fordonspark till 2030 är bra.
– Men regeringen har en jäkla uppförsbacke eftersom de inte vidtagit tillräckliga åtgärder, säger han.
Han efterlyser en massiv satsning på järnvägstrafiken i framtiden. Att man även tar till ekonomiska styrmedel för att föra över gods till järnvägen.
– För det stora problemet är den tunga trafiken. Personbilarnas klimatutsläpp har minskat, samtidigt som den tunga trafikens utsläpp ökat, påpekar Leif Pettersson.
Vägslitageavgifter
I stället för en kilometerskatt förespråkar han en modell med avståndsberoende vägslitageavgifter. En avgift som beräknas på trycket per däck och det slitage på vägarna det ger.
– Enligt våra beräkningar skulle det ge fyra miljarder, pengar som skulle gå till satsnignar på vägar och järnvägar, säger Leif Pettersson.
Dessutom vill han att man skrotar en massa gamla bränsletörstande bilar som inte har något motorhistoriskt värde och att det ska bli möjligt för vanligt folk att köpa elhybrider i framtiden.
– För folk måste kunna använda bilen även i framtiden. Det handlar bara vad den drivs med, säger Leif Pettersson.