Får en elev A i alla kunskapsområden förutom ett där eleven får E så får inte läraren sätta ett högre betyg än D. Alla kunskapsmål för det lägre betygssteget och övervägande del för det högre måste vara nått.
– Vad är egentligen övervägande del, är det 51 procent? Det frågar sig Kristina Engström. I veckan har hon satt betyg för eleverna som hon undervisar i fysik och matematik. Svaret från skolverket är att allt eleven gör ska spela roll, målen ska räknas både kvantitativt och kvalitativt. I matematik och svenska finns de nationella proven att luta sig mot när de ska sätta betyg. I andra ämnen kan det vara knivigare.
Kristina Engström ser både för- och nackdelar med systemet men efterlyser exempel på vad som mens med enkla, välgrundade och nyanserade matematiska resonemang. Det är några av de värdeord som används vid betygssättning och som kan tolkas väldigt olika av olika lärare.
– Det har inte blivit lättare att sätta betyg, de största vinsterna är att när en elev får det som tidigare var G+, så syns det i betyget nu. Problemet blir när elevens betyg spretar mycket, om den har C på något moment går det inte att sätta betyget B som helhet, säger Kristina Engström.
Det finns fortfarande möjlighet för elever att ha en svacka men ändå nå höga betyg menar Kristian Engström. Däremot är det svårare att nå det högsta betyget, A än det var att tidigare nå MVG.
Skolverket säger att det eleven gör i slutet av en kurs ska spela större roll än uppgifterna tidigt på kursen, så det finns utrymme att utvecklas. A är ett exklusivare betyg än MVG var, men i elevens totala betygssnitt tror jag inte det spelar så stor roll, säger Kristina Engström.