Kommunens policy för klotter är nolltolerans, det ska bort så snart som möjligt. Graffiti uppmuntras däremot och tanken är enkel - finns det inget utrymme för graffiti så blir det klotter.
Det bygger på BRÅ:s och många andras definition av graffiti - är underlaget lagligt är det graffiti, allt annat är klotter.
- Och det gäller oavsett kvalitet och utförande, vi gör ingen skillnad där, säger Solveig Hollari, graffitiexpert på Brottsförebyggande rådet (BRÅ).
Ingen enhetlig grupp
Men Hollari medger att utövarna inte gör samma distinktion.
- Nej, för dem är allt graffiti. Men det rör sig inte om någon enhetlig grupp, de kan vara allt från 30-åringar med brottsregister och drogproblem, ungdomar med seriöst konstintresse till din eller grannens grabb, säger hon.
Den splittrade bilden innebär att det inte finns någon enskild åtgärd som fungerar för att förebygga klotter, graffiti som skadegörelse.
Det finns inte heller någon forskning på vilka förebyggande åtgärder som fungerar.
Så vad händer om Luleå kommun placerar ut graffitiplank i varje bostadsområde - ökar eller minskar klottret?
— Det vet vi faktiskt inte. Det kan leda till mer klotter i närområdet men det kan också leda till att klottret minskar
Men "det går att skönja ett mönster baserat på erfarenhet" som Hollari uttrycker saken. Flera kommuner har infört olika former av lagligt målande, några av dem med ekonomiskt stöd av Brå. Syftet är att förebygga klotter och många kommuner har valt att hålla fast vid de lagliga väggarna.
Men polisen menar att klotterplank försvårar deras arbete.
- Det stämmer säkert men klotter och graffiti går in i varandra och detta är ett komplicerat område. Den finns både inom kultur, reklam och som ett ungdomsuttryck, företeelsen kommer inte att försvinna, säger Hollari.
Lagliga projekt
Tanken bygger på att "om man inte målar på lagliga plank, var målar man då?" men så retoriskt vill inte Hollari uttrycka sig.
Hon berättar om insatser som enligt arrangörerna ofta ger goda resultat om de kombineras och oförtrutet drivs år efter år:
n Initiera lagliga graffitiprojekt för dem som är seriöst intresserade av konstformen.
n Låt graffitiprojekten ledas av representanter ur graffitikulturens egna led, personer som nu bara målar lagligt men respekteras av utövarna.
n Ge utövarna chansen att visa sig och sin konst i olika offentliga projekt, låt dem bli sedda och bekräftade - inte minst i media.
n Var hård mot dem som målar olagligt. Här gäller polis, åtal och domstol.
n Sanera allt klotter genast, börja i centrum och vidga cirkeln allteftersom. Skriv kontrakt med privata fastighetsägare om sanering.
Så har man bland annat arbetat i den belgiska staden Brügge med gott resultat, staden är närmast fri från klotter.
Otrygga miljöer
Solveig Hollari menar att det finns fog att bekämpa klottret, om inte annat så för att undersökningar visar att människor som bor i nedklottrade områden känner sig otrygga. Men hon beklagar att debatten om graffiti blivit polariserad.
- Ibland upplever jag det som om man står på varsin kobbe och ropar. Polisen ser ju sin del, de kriminella klottrarna medan bildlärare och personal på fritidsgårdar kanske mest ser ungdomar som är intresserade av graffitins bildspråk och uttryck. Alla har olika erfarenheter, slutar hon.