– De måste titta på arbetstidsvillkor och löner, säger Katarina Johansson, avdelningsordförande i Vårdförbundet Norrbotten.
Pensionsavgångar och konkurrens om arbetskraften ökar trycket på rekryteringen inom hälso- och sjukvården. Landstingets måste anställa 663 sjuksköterskor, av dessa 521 med specialistutbildningar, fram till 2021.
– Vi satsar på att vara en långsiktig arbetsgivarpartner med en lönestruktur som är hållbar över tid. Det krävs att vi ser över våra behov av vidareutbildning för sjuksköterskorna och har bra samordning med universiteten, säger Ingrid Stridfeldt, personaldirektör .
"Lite verkstad"
Rekryteringsplanen, baserad på prognoser för pensionsavgångar och övrig personalavgång, revideras nästa år.
– Om det inte ska behövas ännu fler måste man behålla dem som finns kvar, säger Katarina Johansson.
Hon tycker att landstingets plan ger en bra lägesbild. Men i förverkligandet blir konflikten mellan fack och arbetsgivare glasklar.
– De har bra tankar, men alldeles för lite verkstad. Man lever inte upp till de goda intentionerna. Det måste ändras, annars klarar man aldrig rekryteringsbehoven. Våra yrkesgrupper prioriteras fortfarande inte. Det gäller inte bara sjuksköterskor utan även barnmorskor och biomedicinska analytiker, säger Katarina Johansson.
Nej till krav
Landstinget har inte böjt sig för löneupproret som startade i Umeå 2011, då sjuksköterskeelever i hela landet krävde minst 24.000 kronor i ingångslön.
– Vi gjorde inte det. Vi vill hålla nivåerna för dem som redan är anställda. Vi vill inte att de som har jobbat i några år tappar i lön gentemot de nya. I löneöversynerna satsar vi på dem som är specialistutbildade och dem som har jobbat ett tag, säger Ingrid Stridfeldt.
Nyutexaminerade sjuksköterskor som anställs vid kusten får 22.700 kronor i månaden. De som tar jobb i inlandet får 23.700 kronor.
Norge lockar
Katarina Johansson menar att många lockas av arbete i privata företag eller utomlands, exempelvis i Norge.
Men Ingrid Stridfeldt räds inte grannlandets konkurrenskraft.
– Norge är aktuellt men samtidigt ett utbyte. Det är inte ett hot med folk som åker till Norge och lär sig nya saker. Om personer reser och lär sig av andra arbetsgivare, så är det en fördel om de kommer tillbaka till oss, säger hon.
Ni står inför en rekordrekrytering. Vad händer om ni inte lyckas?
– Ja du, det kan jag omöjligt säga. Verksamheterna jobbar hela tiden med det här. Det sker år för år, månad för månad, dag för dag att man rekryterar, balanserar sin personal och ser över verksamheten. Om man inte har personal får det konsekvenser, säger Ingrid Stridfeldt.