Idag öppnar utställningen Trummar för träd på Ájtte svenskt fjäll- och samemuseum i Jokkmokk. Det är en utställning där två multikonstnärliga kvinnor genom sina trummor skapar länkar mellan dåtid, samtid och framtid. Men det är också ett sätt att visa på naturens sköna förunderlighet. För där blir en bävertass en skallra och tjäderns luftstrupe en utsmyckning. Vildhästens päls skimrar och kattugglans fjädrar dansar till trumslagen.
Carolyn Hillyer och Gun Hofgaard heter konstnärerna som nu ställer ut tillsammans. De har känt varandra länge. Carolyn kommer till Jokkmokk i helgen tillsammans med drygt 40 kvinnor från Mellaneuropa. Själv kommer hon från Dartmoor, England, där en vildhäststar länge har strövat över hedar och i skogar. Hennes trumskinn kommer därför just från dartmoorhästar, men också från kronhjort.
– De skinnen är tjockare än renskinn, som jag använder i mina trummor. Därför blir också ljudet annorlunda, säger Gun Hofgaard.
Fyra vildhästtrummor och sex kronhjortsstrummor har Carolyn Hillyer med till utställningen. En av kronhjortstrummorna är smyckade med vävda ylleremsor. På baksidan finns en lapp som berättar att det är en ceremonitrumma som hedrar kvinnors vävtraditioner, att den har antika vävspolar av ben och en vävtyngd av lera, liknande dem som användes på Dartmoor för 4000 år sedan. Nästa trumma tillägnas skogen. Den är utsmyckad med ugglefjädrar och detaljer skurna i björk, idegran, ek och järnek.
Hos Gun Hofgaards trummor hittar vi material från vår egen flora och fauna. Ett av skinnen har flera kormhål. En trumma är tjäderns. Trumpinnarna är samtidigt skallror, där det skallrande innehållet består av stenar från tjäderns muskelmage. De som används för att mala sönder tjäderns ganska grova och hårda kost.
– Nu syns de ju inte här, men ofta är de väldigt vackra. De är som slipade och färgas av det tjädern har magen, så de kan skifta i grönt, blått och rött, säger Gun Hofgaard.
Bakom var och en av Guns trummor finns också en liten dikt:
Skogens torra luft.
Björkar skuggar
kycklingars sök.
Spårlöpor i snö.
Gun Hofgaard, som bor i Purkijaur, började bygga trummor i samband med att Teater Älvmötet i Vuollerim hade premiär en gång i tiden. Men hon gör också glaspärlor, målar och broderar. Broderierna från en vistelse i Botswana, där hon hade ett utbyte med botswanska konstnärer, har alla träd som motiv.
– När man är i öknen blir man verkligen varse trädens betydelse, konstaterar Gun Hofgaard.
Och det är just vårt behov av natur och träd som utställningen vill lyfta fram. Därför ligger också Nina Nordvall Vahlbergs musik som en ljudmatta över utställningen.
– Nina har också haft träd som tema i en del av det hon har gjort. I botten för den här utställningen ligger budskapet att vi ska låta träden och skogarna stå kvar. Vi vill förmedla hur vackra träden är och att de faktiskt är nödvändiga om vi ska vara kvar här på jorden.