Det skriver Statens haverikommission i sin slutrapport av postflygsolyckan som inträffade i Jokkmokksfjällen den 8 januari i år. Som Kuriren berättade om i måndags var det en display på vänster sida i cockpit, framför planets befälhavare, som plötsligt felaktigt indikerade att flygplanets nos stegrades uppåt. I själva verket fortsatte postflygplanet att flyga rakt framåt, men felindikationen fick katastrofala följder. Autopiloten kopplades ur och planets nos riktades nedåt, genom att höjdrodren aktiverades.
– Vi har bara konstaterat vad som hände, vi kan inte sätta oss in i hur piloterna tänkte, säger Nicolas Seger, utredningsledare vid Statens haverikommission.
Känner inte piloterna om planet ändrar läge?
– För det första är det inte säkert att man gör det, det kan ske smygande. För det andra, det man lär sig under instrumentflygutbildningen är att man ska lita på instrumenten och bortse från sina sinnesintryck, säger Nicolas Seger.
Olyckan inträffade nattetid i början av januari, utan månljus. Felindikeringen kom då piloterna hade påbörjat inflygningen, med tända kartor, vilket försämrade deras mörkerseende.
Av slutrapporten framgår att det är omöjligt för en pilot att enbart med hjälp av innerörats balansorgan eller känseln i kroppen uppfatta flygplanets position när det saknas yttre visuella referenser. Piloterna är därför helt beroende av sina instrument.
– Det vi vill är att piloterna ska kommunicera med varandra. Det tog nästan 15 sekunder innan de började kommunicera med varandra, säger Nicolas Seger.
Flygsäkerhetsmyndigheter rekommenderas att införa ett generellt system med initiala utrop (standard calls) för onormala och nödprocedurer i kommersiell luftfart.