Luleå kommun har kritiska synpunkter på Trafikverkets inriktningsunderlag för planeringen av infrastruktur för perioden 2026-2037. Kommunen har fått möjlighet att lämna ett remissvar till landsbygds- och infrastrukturdepartementet.
– Trafikverket bygger hela sina prognoser på gamla siffror. Trafikverket använder SCB:s nationella statistik som bygger på 2018 års siffror. Både när det gäller befolkning och industriernas behov så visar de på ett minskat behov av infrastruktur i norra Sverige, vilket känns väldigt irrelevant, säger Carina Sammeli (S).
Statistiska centralbyrån, SCB, gör befolkningsframskrivningar utifrån hur utvecklingen varit. Effekten av kommande stora industrietableringar finns inte med.
– Om man använder det underlaget för att planera infrastruktur så betyder det att man styr med spegeln. Att bygga väg genom att titta i backspegeln parerar ju inte för hur framtiden ser ut och vad man har framför sig, fortsätter Carina Sammeli.
Inriktningsunderlaget är ett underlag för regering och riksdag när beslut ska fattas om ekonomiska ramar och den nationella planen för transportinfrastruktur och länsplaner.
– Det är vår huvudsakliga kritik att det behöver synas i planeringen. Vi tror ju att det kommer att behövas mycket mer infrastruktursatsningar i norra Sverige. Men använder man SCB:s siffror från 2018 då är det väldigt svårt att motivera det i nationella sammanhang, säger Carina Sammeli.
Luleå kommun anser att Norrbotniabanan och dubbelspår Luleå-Boden måste tidigareläggas. I dagsläget går det inte att ha pendeltågstrafik på sträckan eftersom den är så hårt trafikerad av godståg.
Kommunen driver att Norrleden ska byggas mellan E4 och Hertsöfältet och Luleå hamn. Därigenom skulle tunga transporter inte behöva köra genom Luleå, via Bodenvägen-Svartövägen-Uddebovägen för att nå Luleå hamn.
– Vi tänker att Norrleden är lösningen på det, säger Carina Sammeli.
Men Norrleden finns inte med Trafikverkets planer.
Luleå tillsammans med Boden kan ses som en gemensam arbetsmarknad med gemensam infrastruktur hävdar kommunen. Befolkningsunderlaget är i praktiken högre än 100 000 invånare, vilket skulle innebära att de två kommunerna kan klassas som en urban nod tillsammans. Men det finns en hake.
– Sveriges regering har ju valt att tolka urbana noder som att en kommun måste vara uppe i 100 000 invånare, säger Carina Sammeli.