Josefin Hallenberg leder utredningen om förarutbildningssystemet.
För icke svensk-talande kan förarutbildningssystemet kännas främmande. Det menar trafiklärare i Luleå och Boden. De pekar på att systemet måste göras om för att inkludera en mer gedigen utbildningsplan, med fokus på säkerhet och skyldigheter i trafiken, då det är svårt att anpassa sig till det nuvarande systemet.
Senast 15 september 2024 ska Transportstyrelsen på uppdrag från regeringen, lägga fram förslag som ska förbättra förarutbildningssystemet, där bland annat förståelsen för vägen till körkortet diskuteras. Regeringen menar att kostnaden för körkortet blivit för hög i takt med att fler underkänns upprepade gånger. Josefin Hallenberg, utredare vid Transportstyrelsen, menar att flera aspekter kommer att ses över.
– Vi tittar på olika grupper, och som det står i uppdraget är det ju så att en del grupper av blivande förare har större utmaningar än andra. Vi kommer inte sänka kraven, utan göra systemet ändamålsenligt för alla grupper av blivande förare, säger Josefin Hallenberg.
Christina Johansson som är trafiklärare och utbildningsledare på trafikskolan Expansa i Boden menar att "det måste ske en förändring".
– Vi har ungefär 200-300 elever som är skrivna på skolan som inte talar svenska, och de allra flesta har väldigt svårt att förstå hela bilden av körkortsutbildningen. Att läsa en bok är en sak men att förstå hela kursplanen är svårt för många, säger Christina Johansson.
Under Sveriges stora flyktingvåg 2015-16 arbetade Migrationsverket och SFI nära bland annat trafikskolorna i syfte att förbereda nyanlända för att till exempel ta körkort, och inte minst i Boden där trafiklärare fick berätta om hur det fungerar i Sverige. Sedan dess har liknande satsningar minskat enligt Christina Johansson som ser bristerna tydligt.
– Det var lättare att visualisera för de som kom på mötena vad som förväntas av dem. Många i dag försöker studera på egen hand och boka prov tills de klarar kraven. Men problemet här blir att de inte alls kommer ha med sig kunskapen framåt och riskerar att bli en fara i trafiken, säger Christina Johansson.
Christina Johansson har arbetat som utbildare i över 20 år inom olika områden.
Daniel Malmgren, vd på PO:s trafikskola i Luleå, menar att det finns en språkbarriär som blir ett verkligt problem.
– Vi har några trafiklärare som talar persiska, kurdiska och arabiska på skolan. Så det underlättar till viss del men vi har haft till exempel asiatiska elever som har haft det riktigt tufft med språkbarriären och litteraturen, säger Daniel Malmgren.
– Jag tycker Trafikverket är ganska dålig på att förmedla målbeskrivningen för att klara både teorin och körprovet vilket de skulle kunna lägga lite större vikt i, säger Daniel Malmgren.
Daniel Malmgren, VD på PO:s trafikskola menar att de inte släpper iväg elever innan de är helt redo, vilket tar tid ibland.
Olika utmaningar är vanligt förekommande för många som ska skaffa körkort. Men för en del grupper finns det vissa brister menar Sofia Lindahl, kommunikationschef på Trafikverket.
– Vi har varken uppdrag eller ansvar för själva utbildningsdelen. Men vi vet att det finns ganska stora glapp för stora grupper människor som kanske har kognitiva eller språkliga problem som dyslexi eller om litteratur inte finns på ens språk till exempel, säger Sofia Lindahl.
– Vi vill att du ska lyckas. Sen är vi bara den sista lilla biten på slutet med examinationen, säger Sofia Lindahl.
Trafikskolan i Boden erbjuder studiematerial på flera språk, men som enligt Christina Johansson inte täcker alla nationaliteter.