Träffades igen efter femtio år

De hade sin första flört för 50 år sedan.
Men har levt åtskilda nästan ett helt liv innan de träffades på ett äldreboende förra våren.
? Det sa klick direkt, berättar Gustav och Inga-Maj Isaksson.
Giftermålet stod i helgen.

LULEÅ2003-07-07 06:30
Prästen i Örnäsets kyrka hade aldrig sett på maken.<br> ? Vi var de äldsta par han någonsin vigt, berättar den 77-årige Inga-Maj Isaksson med ett leende.<br>Hon och den nyblivne maken Gustav Isaksson hade väntat på vigseln i nästan ett år. Men historien börjar betydligt mycket tidigare än så.<br>Föll direkt<br>Det var 1953 och Gustav Isaksson var ny inflyttad till Luleå när han en dag besökte sjukhuset. Där jobbade då 23-årige sköterskan Inga-Maj och Gustav lade in stöten direkt.<br> ? Det är klart jag föll för en så vacker kvinna. Det var hennes utstrålning, menar den nu 85-årige Gustav Isaksson och tillägger:<br> ? Det är det än i dag, hela hennes varelse.<br>Men Inga-Maj och Gustavs möte stannade vid en flirt. Åren gick och de har på var sitt håll skaffat barn och fått såväl barnbarn som barnbarnsbarn.<br>Minnet av varandra har funnits kvar, men de har endast råkat på varandra sporadiskt på gatan eller vid kyrkobesök. <br>Besök första dagen<br>De hade hunnit bli änkling och änkeman när Inga-Maj flyttade in på Örnäsgårdens äldreboende förra våren.<br> ? Gustav kom och hälsade på mig första dagen. Det kändes som när vi träffades 1953, jag blev som tidigare lite rädd för hans flirt. Men nu sa det klick direkt, säger Inga-Maj.<br>På äldreboendet fanns emellertid inte plats för nyblivna par att bo tillsammans.<br> ? Fast vi hade varje dag ihop. Och Gustav var duktig att gå upp på nätterna. Men personalen kunde i bland slå upp dörren och det kändes som att vi aldrig skulle få något privatliv, säger Inga-Maj.<br>Svar direkt<br>Men i dagarna har paret Isaksson flyttat till gemensamt bo på äldreboendet Örnen. Enligt Inga-Maj var valet enkelt.<br> ? En dag kom en husmor och frågade om vi ville flytta hit. Och det var så bråttom att vi måste ge svar direkt. Jag fick ta Gustav åt sidan för att fråga hur det kändes för honom, men vi hade aldrig några tvivel, när man är lite till åren kommen då vet man vad man vill, säger hon.<br>Ingen av dem hade tänkt att gifta om sig innan de träffades, men när de gick och köpte ringar kändes plötsligt inte steget så stort. De hade dessutom sitt efternamn gemensamt, varför det aldrig blev prat om ett namnbyte efter giftermålet.<br> ? Och jag ville visa ungdomarna vad som gäller, man ska inte bo ihop om man inte är gift, säger Gustav och ler.<br>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om