Törskatesvampen gäckar forskarna

Mysteriet med den för tallarna så skadliga Törskatesvampen fortsätter att gäcka forskarna. Den senaste inventeringen visar på omfattande skador och statliga Sveaskog är värst drabbat. Nu efterlyser man en länsinventering, specifik forskning och framtagande av motståndskraftiga frön.

Foto:

LULEÅ2007-11-30 01:45
Törskatesvampen är en svamp som angriper framför allt tall och gör att de flesta infekterade träden dör. De överlevande träden utvecklas inte till fullgoda träd. Problemet började uppmärksammas inom skogsbruket för några år sedan och studier visar på ett omfattande problem som kostar skogsägarna stora pengar. Om sjukdomen inte kan hejdas hotar den också att orsaka virkesbrist i framtiden.I den senaste inventeringen, gjord av SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, som redovisades i september i år granskades 140 slumpmässigt utvalda ungskogsbestånd i Norrbottens kustland och hit räknas även Tornedalen där problemet är allra störst. Hela 60 procent av tallskogen i östra Norrbotten är angripet. Men inventeringen visar att Törskatesvampen har angripit tallungskog i hela Norrbotten ända ner till Piteå. Även områden utan tidigare skaderapporter är drabbade. Törskateförekomsten i de inventerade bestånden motsvarar 137.000 hektar tallungskog i hela Norrbottens kustland varav 51.000 hektar (102.000 fotbollsplaner) med tydliga skador. Detta betyder att mer än vart tionde träd är angripet.Sveaskog hård drabbat
Det statliga skogbolaget Sveaskogs bestånd är än hårdare drabbat än andra bestånd och vad det beror på kan inte Sveaskogs skogsskötselchef Marie Larsson-Stern svara på. -Möjligen kan det spela in att vi gjort omfattande planteringar i stället för självföryngring, men vi ska givetvis undersöka detta vidare, säger hon.På torsdagen deltog hon tillsammans med andra inom skogsbruket - forskare, skogsägare och myndigheter - i en forskarhearing om just Törskatesvampen och en som kommit med många viktiga rön om svampen är den finske forskaren Juha Kaitera. Han kom med vetskapen om att växten Skogskovall är en mellanvärd för Törskatesvampen, vilket anses viktigt för vidare forskning. Tidigare trodde man att svampen bara sprider sig från träd till träd. Nu vet man att det finns två varianter.Någon vetenskapligt bevisad förklaring till förekomsten av Törskatesvampen finns enligt Kaitera ännu inte. Förklaringen att tallar planterats på för dem opassande allt för fuktig mark håller inte eftersom den förekommer även på tallar på torra marker. Inte heller tror han på luftföroreningar eftersom svampen påverkas av moderväxten och mår tallen dåligt, då mår även svampen dåligt.Lösningen enligt honom nu är att hitta andra träslag som inte angrips av svampen. Hit hör Siberianska lärkträd och även Contortatall. -Man ska inte heller lämna kvar träd som angripits och så måste det till mer specifik forskning. En del är att få fram mer motståndskraftiga frön, säger han.Genetiskt betingat
Och möjligheterna till det är enligt Pia Barklund, vid SLU i Uppsala mycket goda. Hon avråder också bestämt att plocka kottar från skadade träd. Det tror man att det har gjorts tidigare och eftersom trädens mottaglighet för törskateangrepp är ärftlig så förs egenskapen vidare från en generation träd till en annan.Att Finland ligger längre fram i forskningen kring Törskatesvampen, trots att man inte har lika stora problem som norra Sverige, beror enligt Barklund på att man har satsat mer på skogspatologer än Sverige.-Men den här typen av trättar som i dag är jätteviktiga och vi hoppas på fortsatt samarbete med Juha och Finland för att råda bot på problemet. Den har nog funnits i våra skogar länge, ett 100-tal år, utan att vi uppmärksammat den, säger Pia Barklund.Hennes kollega Jan Stenlid pekar på vikten av att nu fortsätta att inventera skogsområdena i större delar av norra Sverige,allt för att lösa problemet.-Vi ska inte behöva sitta där om tio år och då problemet spridit sig till större delar av landet och tvingas säga att vi hade kunnat göra något åt det här redan för tio år sedan. Nu finns chansen att kartlägga detta, säger han.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om