Först kom de skador på vallväxterna som den underliga vintern vid kusten förorsakade.
– Tjälabränna som man säger på bondska. Det gör att gräsrötterna kvävs. Första skörden blev mycket sämre än den brukar vara, säger Nils-Olof Lindfors, LRF:s ordförande i Norrbotten.
Och nu ser den andra vallskörden ut att torka bort. Återväxten på ängarna är dålig i värmen.
– Ja, det har bara fallit 120 millimeter nederbörd sedan 1 januari och inte en droppe sedan 4 juli. Nu talar jag om Norrbottens kustland, säger Lindfors.
LRF-basen skördar hela 65 hektar mark i Sunderbyn och kan konstatera att torkan slår hårt mot grödan.
– Jag fick bara halv skörd nu första skörden – 600 ton mot normalt tusen. Jag brukar inte behöva ta en andra skörd men jag måste det i år. Om det blir någon, vi behöver regn så fort som möjligt, säger han och tillägger:
– Vall brukar alltid gå bra men det här är utan tvekan den sämsta sommaren sedan jag tog över gården 1983.
Genom sin position inom LRF vet Nils-Olov Lindfors att problemen är desamma längs den torrlagda kusten.
– Det kommer att bli en väldigt stor brist på foder och det slår extra hårt mot bönder med djurbesättningar, särskilt mjölkbönderna som har en pressad ekonomisk situation. Det är viktigt att ha eget foder för annars måste man köpa och då stiger kostnaderna snabbt, säger han.
Mjölkgårdarna blir redan allt färre i länet och föll 2013 under 100 gårdar. Produktionen sjunker också men inte i samma takt då antalet kor ökar på de gårdar som är kvar. Men från 2009 till i dag levereras det 40 procent mindre mjölk.
Tendensen i Norrbotten är att här minskar mjölkproduktionen, och antalet mjölkbönder, snabbare än i övriga landet.
– Produktionsförutsättningarna är sämre i Norrbotten. Det varierar från gård till gård men intäkterna ökar inte i samma takt som utgifterna, säger Lindfors.
Han har tidigare lagt fram förslag till regeringen om en nationell katastroffond för lantbruket vid år när skördarna regnar bort.
– Men det blev kalla handen. Men fonden skulle behövas och den borde gälla för torka med, säger Lindfors.
Han betalar 2.000 kronor extra per år för att få SMHI:s särskilda väderleksrapport för jordbruket.
– Det ska visst bli regn nästa vecka och det kan bli räddningen, säger Lindfors hoppfullt.