Toner av sommar
Som vanligt var det riktig familjefest på Hägnan i helgen när den 33:e Spelmansstämman gick av stapeln. På filtar i gräset satt folk och fikade och lyssnade till toner från fiol och nyckelharpa. - Om jag inte varit på spelmansstämman blir det ingen sommar, säger Maria Westerberg.
- En riktig familjetillställning, barnen är här för att se på djuren och jag och min syster lyssnar på musiken, säger Jenny Nordmark urprungligen från Kalix, numera bosatt i Göteborg.
Systern Josefina Nilsson bor i Luleå men det var länge sedan hon besökte Hägnan sist.
- Den här tiden på året är det så många aktiviteter som sammanfaller, säger hon och är glad att hon tog sig hit i år och att solen lyser.
Intill den gamla lanthandeln kommer familjen Agarwat från Bombay i Indien gående. Det besöker Skanidinavien för första gången och passar på att hälsa på sina vänner, familjen Löfstedt i Luleå.
- Människorna här uppe är så varma och trevliga. De verkar tycka om att roa sig, säger Karishma Agarwat, dotter i familjen.
Besökarna från Indien huttrar till i blåsten. Hemma i Bombay är det så här kallt bara en vecka per år berättar de innan de söker sig vidare mot scenen och spelmännen.
Ingen sommar utan stämma
Vid serveringen står Jan Hagel, speleman och en av arrangörerna. Dagen till ära är han uppklädd i en kyrkdräkt från Överkalix. Bredvid honom står hans dotter Maria Westerberg och barnbarnet Fanny, också de iklädda folkdräkter.
- Det här är en traditionell arbetsdräkt från Luleå älvdal säger Maria Westerberg och håller upp sitt blommiga förkläde som förr i tiden användes bara på söndagar.
Jan Hagel har varit på många spelmansstämmor, han har bara missat en halv.
- Det var när dottern skulle gifta sig. Då spelade jag på bröllopet, berättar han.
Dottern Maria Westerberg säger att hon känner sig uppväxt med spelmansstämmor.
- Har jag inte fått besöka spelmansstämman blir det inte riktigt sommar, säger hon.
Första gången 1974
Spelmansstämman hölls för första gången 1974 och Jan Hagel har varit med om att arrangera många av dem. Det var den första stora tilldragelsen som anordnades på Hägnan och vore det inte för friluftsmuseet skulle nog inte stämman finnas.
- Det är ju ett av de större musikarrangemangen som ordnas i Norrbotten, säger han.
Från scenen hörs musik från en fiol ackompanjerad av en cello.
- Nu ska jag spela en låt som ingen tycker om, "hän är så len" säger Sören Johansson på klingande dialekt någonstans från Västerbottens inland.
- Burträskarna brukar spela den tio gånger så fort som den ska spelas, säger han och sätter fart på stråken.
Runt om på gräsplanen nedanför scenen sitter Luleåbor och tillresta från när och fjärran och lyssnar och en och annan fot rör sig taktfast till de välbekanta tonerna.
Nu är definitivt sommaren här.
<STRONG><A href="http://www.kuriren.nu/GEN_Utmatning_Ettan.asp?CategoryID=3110&ArticleID=1216913&ArticleOutputTemplateID=127&ArticleStateID=2">Klicka här för att komma till bildspelet</A></STRONG>
Så jobbar vi med nyheter