Tomträtterna allt färre

Tomträtter skapades i början av förra seklet och tanken var att även ekonomiskt svaga grupper skulle kunna bygga sig ett egnahem utan att först tvingas köpa mark. Men systemet var omstritt (se särskild artikel) och är på väg ut. I dag har 55 kommuner i landet kvar tomträtt och i början av 2000 fanns drygt 90.000 tomträtter. En utredning gjord av Villaägarnas riksförbund visar att i dag återstår cirka 60.000 av dem. Allt fler tomträtter säljs ut och alla kommuner utom en (Värmdö) har tagit beslut om att låta småhusägarna få köpa sina tomter. Dessutom tillkommer det allt färre nya tomträtter, i dag är det bara ett tiotal kommuner som överhuvudtaget upplåter nya tomträtter. Under 2006 skapades ett 40-tal nya tomträtter i hela Sverige enligt Villaägarnas utredning. I Norrbotten finns fem kommuner med tomträtter - Luleå, Kiruna, Gällivare, Boden och Piteå. De har cirka 8.000 tomträtter tillsammans, flest i Luleå med 3.300 tomträtter medan Piteå endast har ett tiotal tomträtter. Luleå har för övrigt fjärde flest tomträtter av kommunerna i landet, endast Göteborg, Västerås och Stockholm har fler. Klent intresse
Men även i Norrbotten får alla villa- och radhusägare köpa sin tomt om de vill. Intresset är dock rätt klent. Redan i december 1989 tog kommunpolitikerna i Luleå beslut om att sälja sina då nära 4.000 tomträtter. - Vi har sålt 670 tomter sedan dess, berättar Ewa Andersson Hjälte, mark- och exploateringschef på Luleå kommun. Runt 16 procent med andra ord, inte så mycket på snart 17 år kan tyckas. Ewa Andersson Hjälte menar dock att allt beror på ekonomi. - När tomträtterna släpptes för försäljning sålde vi rätt mycket. Det var väl de som av personliga och känslomässiga skäl ville äga sin tomt som passade på. Sedan var det rätt lugnt hela 1990-talet men nu under 2000-talet har intresset att köpa ökat igen, säger hon. Mer fördelaktigt att köpa
Stigande fastighetspriser, och därmed tomthyror (tomträttsavgälder), kombinerat med låga räntor har gjort det mer fördelaktigt att köpa. Hyran/avgälden för tomterna justeras endast vart tionde år vilket även gör höjningarna kraftiga när de sker. - Jag tycker att det är för lång tid mellan justeringarna av avgälden, hoppen blir för stora. Men sådan är lagstiftningen, säger Hjälte. Hur mycket man får betala för sin tomt varierar från kommun till kommun. I Luleå kommun är priset 70 procent av taxeringsvärdet. - Och eftersom taxeringsvärdet är 75 procent av marknadsvärdet så blir det ungefär halva marknadsvärdet, säger Hjälte. En orsak till det låga intresset att köpa sina tomter kan vara att det är svårt att se någon skillnad i villapriserna mellan hus med tomträtt och hus med friköpta tomter. - Det är sant, men enligt mäklarna börjar det bli en prisskillnad, folk blir med och mer medvetna. Men samtidigt är det en privatekonomisk fråga, vad ska man använda sina pengar till. Vi hade en intressent som ville köpa men som till sist tackade nej, "det är roligare att byta kök", sade de och det kan man ju förstå, berättar Ewa Andersson Hjälte. Kommunen har inte beräknat hur mycket pengar man skulle få in om man lyckades sälja alla sina tomträtter. Men Kuriren gör en snabb överslagsberäkning med utgångspunkt från att de återstående tomträtter har en genomsnittligt pris på lite drygt 100.000 kronor. Summan blir då 350 miljoner kronor.

Tomträtterna allt färre

Tomträtterna är på väg ut. I Norrbotten finns lite drygt 8.000 småhus med tomträtt kvar och de är till salu. Men intresset är lågt. - Vi säljer men inte mycket, säger Ewa Andersson Hjälte, markchef på Luleå kommun. En försäljning av allt skulle dock ge runt 350 miljoner kronor!