Tjugo år av odling och avkoppling

De första odlingslotterna på Hertsön kom till redan 1977. - Det var under "gröna vågen" som Luleå kommun upplät ett område där Luleåborna kunde odla, berättar Björn Qvarfort, ordförande
i Luleå koloniträdgårdsföre-
ning. Mest potatis
Björn Qvarfort har varit med ända sedan starten. -På den tiden odlades det mest potatis. Morötter och andra grönsaker var för stöldbegärliga. Intresset för odlingarna avtog efter några år och området började förfalla. Då drev Vänsterpartiet igenom att kommunen skulle omvandla lotterna till ett kolonilotter. I och med det blev det tillåtet att bygga en stuga på sin lott och genast blev området mer attraktivt. Kommunens parkavdelning tog sig an uppgiften att dränera, fylla ut, lägga på jord, dra in vatten, bygga vägar och gatubelysning i området. För tjugo år sedan stod de första 40 kolonilotterna färdiga. Samtidigt bildades koloniträdgårdsföreningen som sedan dess har administrerat arrendet och ansvarat för de gemensamma ytorna. Föreningen har också dragit in elektricitet och ombesörjer två gemensamma torrtoaletter. Klondykestämning
- I början rådde Klondykestämning här och stugorna poppade upp som svampar ur jorden, berättar Björn Qvarfort Efterhand har lotterna utvecklats till riktiga små smultronställen. Intresset för att odla grönsaker har dock minskat med åren. - Det är för mycket jobb. Folk vill hellre odla blommor. Den typiska kolonistuge-
ägaren är medelålders eller pensionär. Några yngre par har också tillkommit, medan barnfamiljer är mer sällsynta. Ulla Sandberg köpte sin kolonilott för fyra år sedan. Hon är pensionär och bor i en lägenhet mitt i stan. - Jag älskar att vara här, berättar hon. Det hon uppskattar mest är att få vara utomhus hela dagarna. Bor i närheten
Stella Tormanova är ägare till en av de 14 odlingslotterna utan stuga. - Jag bor i en lägenhet på Hertsön, så det behövs inte. På sin lott odlar hon vitkål, jordgubbar, smultron, potatis, gräslök, rädisor, spenat, pumpa, blomkål, spenat och kryddor. - I Bulgarien, som jag kommer ifrån, odlar nästan alla tomater, paprika och kryddor i sin trädgård. Men trots att koloniområdet är en prunkande idyll, brottas föreningen med svårigheter inför framtiden. - De unga som köper kolonilotter förstår inte att de också måste engagera sig i föreningsarbetet, säger Björn Qvarfort. Han har varit ordförande i två omgångar. - Frågan är om det finns någon som vill ta över efter mig.

Tjugo år av odling och avkoppling

Luleå koloniträdgårdsförening firar 20 år i sommar. - Jag älskar min kolonilott. Det är världens bästa avkoppling att vara här, säger Ulla Sandberg, kolonistugeägare på Hertsön.