– Det ger mig väldigt mycket att få hjälpa andra tjejer att må bättre, säger Veronica Männikkö.
Tjejjouren i Luleå startade som en sorts avknoppning från Kvinnojouren, där en av deltagarna märkte att det var allt fler unga tjejer som behövde råd och stöd, för att de utsatts för sexuella övergrepp, våld eller mådde dåligt av andra orsaker.
Veronica Männikkö och Maria Sundvall Taavo har båda varit med i tjejjouren ända sedan starten. De ligger bakom startandet av chattjänsten på internet som gjort att man numera når väldigt många fler tjejer än tidigare då de som ville ha hjälp var tvungen att ringa för att få prata med någon.
Numera finns ett landsomfattande samarbete där landets tjejjourer turas om att ha just jour på nätet – för att de som behöver råd och stöd ska ha någon tillgänglig så ofta som möjligt.
Bredd på frågorna
Frågorna som ställs på nätet handlar om allt från att idrottsläraren tvingat någon att åka skidor till att någon blivit våldtagen. Maria Sundvall-Taavo är glad över bredden på frågorna.
– Det är det vi vill nå ut med, att ingen fråga är för liten och ingen heller för stor att ställa.
Man skulle kunna tro att åldern på de som hör av sig till tjejjouren gått ner eftersom flickorna tenderar att bli tonåringar och vuxna allt tidigare, men så är inte fallet enligt Veronica Männikkö.
– Snarare så har åldern på tjejerna som söker hjälp hos oss krypit upp lite, tidigare var de äldsta cirka 18 år, numera har vi de uppmot 22 som vi hjälper.
Förutom råd och stödsamtal kan det handla om att hjälpa till med en polisanmälan, följa med på en rättegång.
I dag är det åtta tjejer som arbetar ideellt för Tjejjouren i Luleå. Från och till har man haft någon anställd. Så är det just nu. Att man lyckats hålla verksamheten igång helt utan uppehåll hela tioårsperioden är tydligen ganska ovanligt när det gäller just tjejjourer. Veronica Männikkö säger att den fina sammanhållningen gör att hon trivs.
– Att hjälpa andra tjejer ger mig väldigt mycket. Det sporrar mig att jobba vidare när jag ser att vi kan hjälpa, säger hon.
Fler anmäler
Maria Sundvall Taavo säger att det är föroppningen att det ska bli bättre som driver henne.
Frågan är då har det blivit bättre under dessa tio år?
– En svår fråga. Det positiva är att allt fler anmäler när de utsatts för våld eller våldtäkt. Jag tror att tjejerna blivit mer medvetna och vägrar finna sig i att bli illa behandlade. Samtidigt måste man fråga sig om våldet också har ökat och det är ju inte bra, säger Maria Sundvall Taavo.
För att fira sina tio år kan de som vill lära sig om feministiskt självförsvar. På lördag är det Mutt och Tuttverkstad på Esperanza där Marina Hansson Larsson föreläser om kroppsideal.
Finansieringen för den anställda räcker fram till nyår. Veronica Männikkö önskar att föreningen kunde få någon sorts aktivitetsbidrag som säkrade en anställd.
– Alla tycker att det här är en bra sak, men någon måste betala för den. Det är stor skillnad på hur tillgängliga vi kan vara för tjejerna om vi har en anställd eller inte.