I över 60 år har familjen Bergbom fotograferat sin hemstad.
– Jag har sett många konkurrenter försvinna genom åren. De senaste årens teknikutveckling har medfört att dagens kameror är så automatiska att i princip alla har möjlighet ta bra bilder. Det har förstås varit förödande för branschen. Visst har vi haft år när verksamheten gått back, men vi har lyckats överleva genom att hela tiden förnya oss. I dag kommer 90 procent av våra intäkter från fotouppdrag åt näringslivet, berättar företagsledaren Per Bergbom.
Det finns ett antal fotografer som skildrat Luleå genom historien. Två av de mest kända är systrarna Henny och Alma Tegström startade sin fotoateljé i september 1890.
Gunnar Bergbom kom att bli en av efterföljarna. Han växte upp i Skellefteå och startade sin yrkesbana på lokaltidningen Norra Västerbotten.
Men hans håg låg åt annat håll. Därför flyttade han till Stockholm för att jobba åt bland annat bildtidningen Se, förlaget Åhlén & Åkerlund och bildbyrån Pressens bild.
1957 startades Lule-Bild AB, som precis som i dag låg i kvarteret Tigern, fast i dess motsatta ände. I de lokalerna blev dock rörelsen inte särskilt långvarig.
Gamla Lulebor minns säkert fotoaffären från åren i Tornhuset intill Luleå domkyrka. Fem år efter starten tog Gunnar Bergbom över Yngve Gerdins ateljé och etablerade sin verksamhet i centrum.
– Jag minns att pappa tog strid för att stoppa planerna att riva Tornhuset, men på 1980-talet valde han att flytta hela företaget till Lulsundsgatan, minns sonen Per Bergbom.
Sedan dess har familjeföretaget Lule-Bild etablerats i en fashionabel tegelvilla intill den vackra tallskogen i Charlottendal.
I direkt anslutning till butiken bor två generationer Bergbom. Förutom Per handlar det om hustrun Katrine och mamma Ulla.
Per Bergbom var 15 år när han fick sina första uppdrag i familjeföretaget. I dag är han 54 år och vill inte kalla sig verkställande direktör. Katrine sköter företagets ekonomi.
– Vårt hus har byggts om invändigt så många gånger. Förr fanns här flera fotolabb för både svartvitt och färg. I dag arbetar vi uteslutande med det digitala eller det rörliga. Visst dyker det upp brudpar fortfarande, men inte alls som förr när vi kunde fota fem stycken en vanlig lördag. I dag är ID-foto och ateljéfotografering en mindre del av vår verksamhet.
Per valde att föra vidare arvet från pappa Gunnar.
– Det händer ibland att jag får syn på bilder som pappa tagit. Jag kan känna igen hans stil. Nyligen såg jag en naturbild från Tjuonajokk med ett magiskt ljus som Anonyma Alkoholister använde som illustration till bönen Sinnesro. Pappa var engagerad i föreningen och blev glad över att få frågan av AA.
Trots sin tidiga start har Per Bergbom inte flest anställningsår i företaget. I ett mindre prång sitter rutinerade Lennart Käck, 61 år, och redigerar en bild på en datorskärm.
Han anställdes som kopeist 1982. Numera har han lämnat kopieringsrummet och sköter även fotograferingen i ateljén.
– Efter 20 år i mörkret har jag äntligen fått komma ut i ljuset, säger Lennart och skrattar. Jag har alltid varit intresserad av fotografering och är faktiskt den ende här som är fotoutbildad. Jag gick på fotoskolan i Bergnäset.
Var fotografering roligare förr?
– Nej, allt var krångligare förr. Man var tvungen att "soppa" film och framkalla varje fotografi. Allt tog en evinnerlig tid. I dag är fotografering så mycket enklare.
På 1970-talet fick Gunnar Bergbom en snilleblixt som faktiskt håller än i dag. Han reagerade över att många arbetsplatser hade almanackor med alpmotiv från Schweiz och Österrike.
1972 kom den första almanackan med motiv uteslutande från Norrbotten.
– Det är fortfarande en viktig del av vår försäljning. Numera gör vi tre almanackor med olika profiler. Vår stora kalender trycks i 30 000 exemplar, berättar Per Bergbom.
Nyligen överlämnade företaget sitt fotoarkiv till Luleå kommun. Det handlar om samtliga bilder som Gunnar Bergbom tagit under sina 40 år i yrket. Kommunarkivarie Thomas E:son Åkerlund bedömer att det rör sig om närmare en miljon fotografier.
Alla negativ rymdes i 13 flyttkartonger. Det mödosamma arbetet att digitalisera materialet har bara börjat i stadshusets källare.
– Vi kommer inte att digitalisera ateljébilderna såvida det inte dyker upp särskilda förfrågningar. Till en början koncentrerar vi oss på reportagebilder, framför allt på materialet från 1960-talet. Vi håller på att göra en uppföljare till boken om "Luleåbornas 50-tal", avslöjar kommunarkivarien.
På Per Bergboms arbetsbord ligger ett antal spektakulära färgbilder från Luleå. Här pågår också ett arbete att sammanställa en fotobok.
Det handlar om den fjärde boken med titeln "Luleå - staden vid vattnet". Tidigare böckerna har publicerats i tio års intervaller. Tanken är att det nya praktverket ska lanseras lagom till årets julhandel.
36-årige Magnus Stenlin med nio års erfarenhet i yrket har tagit några av bilderna och berättar om det mödosamma arbetet som ligger långt ifrån pressfotografernas hektiska arbetstempo.
– Det har hänt att jag väntat i fyra timmar för att ljuset ska ligga rätt på bilden. Sådana där fotografier är inget som man gör i en handvändning.
Till den senaste upplagan som trycktes 2010 har även en tredje generation Bergbom bidragit. Dottern Vendela skrev texten.
Per Bergbom ser ljust på framtiden.
– I dag är jag glad att vi inte satsade på att sälja kameror. Vi har hela tiden försökt att behålla vår grundidé att vara en fotofirma. Det kommer vi fortsätta med.