"Är alla fyra poliser lika kränkta? Det finns bildbevis för det. Hotet riktas mot dem som grupp, och när det gäller allvarligare brott ska ingripandepoliser betraktas precis som vilka andra personer som helst", säger advokat Jan Wennerbandt.
Under måndagen hölls den avslutande rättegångsdagen efter den dramatiska händelsen i slutet av september, när en 23-årig man i rånarluva hotade tre privatpersoner med en k-pistattrapp och senare samma lördagsmorgon knivhotade ett butiksbiträde och ytterligare två privatpersoner på Circle K – innan han sköts i benen av polisen i ett så kallat "suicide by cop"-försök.
Det som återstod var slutpläderingar av de fyra polisernas målsägandebiträde, advokat Jan Wennerbrandt, samt 23-åringens försvarsadvokat Andreas Sakko.
– En allvarlig gärning som hade kunnat ha slutat väldigt illa. Antingen hade polisen tvingats ta till dödliga skjutvapen eller så hade de själva kunnat bli attackerade, sa Wennerbrandt.
Advokaten ville betona allvaret i den åtalade mannens bakgrund, med intresset för nazistiska föremål och symboler i kombination med hans sociala isolering.
– Det handlar om en ensam man med aggressioner både mot kvinnor och människor av annan hudfärg, även mot samhället i stort. Det finns mycket forskning nu som talar om dessa män som ”tickande bomber”. Även Säpo tittar på dem då hoten riktas mot hela omgivningen, kosta vad det kosta vill.
I en paus under förhandlingarna lyfte han åter samhällsproblematiken med den psykiska ohälsan bland dessa män, hur de kan påverkas av högerextremism i miljöer på internet och i olika chattforum.
– Uppåt 90 procent kanske bara handlar om ”pladder” eller psykisk sjukdom men vi får aldrig ta det för givet. Föräldrarna måste engagera sig mer i vad deras barn pysslar med på nätet. Även socialmyndigheterna, psykiatrin och polisen måste ta detta på allvar.
Skotten avlossas. Fyra poliser stormade in på Circle K med dragna vapen, två av dem hade sina halvautomatiska kulsprutepistoler (MP5) redo. Den maskerade mannen sköts i båda benen. I efterhand friades polismannen som sköt av särskilda åklagarkammaren som ansåg att han handlade i nödvärn.
Ingripandepoliserna som deltog vid skjutningen på Circle K har alla påverkats illa av händelsen och tvingats bearbeta många tankar långt efteråt. Målsägandebiträdet Jan Wennerbrandt yrkade därför på att gärningsmannen ska betala skadestånd motsvarande 35 000 kronor vardera till samtliga fyra.
Han stödjer sig på den nya lagstiftningen från den 1 juli 2022 som bland annat innebär att ersättningsnivåerna för kränkningar höjs kraftigt generellt men även att rätten till ersättning för poliser och andra yrkesgrupper med särskild beredskap utvidgas.
– Är alla fyra lika kränkta? Det finns bildbevis på det. Hotet riktas mot dem som grupp, och när det gäller allvarligare brott ska ingripandepoliser betraktas som vilka andra personer som helst. Det gäller ordningsvakter, vårdpersonal och lärare också.
Försvarsadvokat Andreas Sakko å sin sida menade att endast två av de fyra målsägande poliserna var närvarande öga mot öga med gärningsmannen när det första skottet avlossades och att hans klient omöjligen kunde ha hotat även de andra två.
– Han visste inte att ytterligare två poliser kom in i butiken. Dessutom var det inget fysiskt angrepp eller några verbala hot, och poliser ska tåla såna här situationer. Därför ska inte kränkningersättningar utgå.
Den maskerade mannen knivhotade både butiksbiträdet på Circle K och flera kunder som råkade besöka bensinmacken mitt under dramatiken.
I sin slutplädering försökte han så tvivel rörande uppsåtet och sänka trovärdigheten hos alla målsägandes berättelser. Sakko menade att inget av de olaga hoten kunde betraktas som grovt, med max 8 000 kronor i skadestånd, och inte heller att mannen hade genomfört ett rån när han fick med sig cigaretter och tändare från Circle K.
Men åklagare Kristin Andersson gav mothugg.
– Man kan inte ifrågasätta målsägandens trovärdighet. De hade inte några osäkra minnesbilder. Sen ska man komma ihåg att gärningsmannen hela tiden hade rånarluva också.
Vidare anförde försvarsadvokaten att den suicidale 23-åringen led av en allvarlig psykisk störning vid gärningen. Mannen har redan genomgått en så kallad Paragraf 7-undersökning efter händelserna, när detta fastslogs, men åklagaren ifrågasätter intyget och vill i stället att en stor rättspsykiatrisk undersökning ska inhämtas.
– Paragraf 7-intyget är bristfälligt. Det finns anledning att göra en fördjupad undersökning för att se om han verkligen led av en allvarlig psykisk störning. Det måste ses på mer nyanserat och med ett bättre underlag, sa Kristin Andersson.
Rånarluvan. Den mörkgröna balaclavan hade mannen beställt hem flera månader innan från en sida på nätet. "Den var på hela tiden från att jag satte mig i min bil och körde iväg", säger mannen i polisförhör.
I uppsåtsfrågan tycker hon att bevisningen är glasklar, inte minst med de chattar och larmsamtal där det framgår att mannen ville iscensätta ett "suicide by cop".
– Det fanns uppsåt och det har varit rationella överväganden hela vägen, sa åklagaren.
Luleå tingsrätt gick överlag på åklagarens linje och ansåg att det finns övertygande bevisning att mannen begick de åtalade gärningarna – sex fall av grovt olaga hot, rån samt åtminstone två fall av grovt hot mot tjänsteman.
Därutöver togs beslut om en stor rättspsykiatrisk undersökning, vilket normalt tar cirka fyra veckor.
Den 23-årige mannen ska kvarbli i häktet innan dom slutligen förkunnas i slutet av december.