Den här branschen måste bli ren, så pass ren en säsongsverksamhet som började som skattefri hushållsförsörjning kan bli.
- Efter säsongen vet vi, konstaterar Alejandro Firpo, chef för arbetstillståndsenheten hos Migrationsverket.
Svensk hösthobby
Förr i tiden såldes bär som extraknäck. Hösten 1983 gick det sälja lingon för 25 kronor kilot. Sedan slog branschen bakut och efterhand gav svenskarna nästan upp försäljningen. Då kom polackerna, fem var i trånga Fiatbilar. Vitryssar och ukrainare. I dag kommer polackerna på sin semester, i Audi och som EU-medborgare.
Thailändarna tog över rollen som billig arbetskraft. Så kom smällen, thailändare som efter ett dåligt bärår reste hem med skulder. Vem tog vinsten?
Hårdare igen
Reglerna skärptes, bärplockare med arbetstillstånd ska ha kollektivlön. Nu har reglerna skärpts igen.
För att Migrationsverket ska ge arbetstillstånd åt bärplockare från icke EU-länder som Thailand krävs att de utländska bemanningsföretagen, som finns för att undkomma skatt, har en filial i Sverige. Utöver ett omfattande ansvar för information och insyn avkrävs branschen garantier för att pengar till lönerna finns, att plockarna får rätt lön samt bevis för att de fick rätt lön ifjol.
- Det blir klart färre arbetstillstånd i år, nyligen fanns 2.500, mot 4.500 ifjol, säger Alejandro Firpo.
Catarina Lundberg, Norrskensbär, anger två skäl till minskningen. Dels fanns en tro att filial i Sverige innebär beskattning i Sverige av företag och plockare, fast så blev det emellertid inte. Dels var det bara enstaka av grossisterna som gav garantier för att pengar finns, uppger hon.
Lägre hos svenska
Utländska plockare med arbetstillstånd ska ha grundlön på knappt 18.500 kronor per månad, och knappt 21.000 med semesterersättning. Högre lön gäller om plockarna presterar stora volymer. Övertiden är för svår att kolla.
Hos svenska företag gäller jordbruksavtalet, som ger omkring 17.000 kronor, plus semesterersättning.
Redan har Kuriren mött rapporter om att enbart mängden kilon räknas. Ingen garantilön
- Vi ska ut i skogen, vi har kontakter och ska prata med plockarna, säger Kommunals ombudsman Jörgen Gustavsson.
I mer än en bransch förekommer skuggavtal, en lön anges på svenska papper och en lägre lön gäller i verkligheten.
Hur vet ni att facket får rätt uppgifter?
- Vi kan inte kolla till hundra procent världen runt, säger Jörgen Gustavsson.
- Migrationsverket är en prövningsmyndighet och ska pröva en ansökan. Lever ni upp till kraven, ja eller nej? Kontrollen, den är det i första hand arbetsmarknadens parter som sköter. Men här är det mer komplicerat. Vi har en myndighetssamverkan så att inte frågan ska slarvas bort. En myndighet kan däremot aldrig vaccinera sig mot dubbla avtal. Vi går så långt vi kan gå med gällande lag, säger Alejandro Firpo.
Catarina Berglund anser att branschen står inför ett avgörande.
- Det här måste bli rätt, annars har vi ingen framtid.
Kollegan Örjan Berglund anser att turistplockarna är det stora bekymret. Svenskar med thailändsk bakgrund ligger bakom att stora skaror thailändare kommer hit som turister men istället plockar och säljer de bär.
En osund konkurrens.
- De har ju inte de kostnader övriga har.