Visst kan det framstå som science fiction. Men många av de tekniska lösningarna finns faktiskt redan.
Det kan handla om "smarta hem" där äldre människor övervakas via sensorer i sina hem. Eller om robotar som ersätter vissa av hemtjänstpersonalens besök.
Men också om rehabilitering, kognitiv beteendeterapi och andra vårdkontakter via videoteknik.
Resa på nätet
– Med bristen på personal måste vi fundera på hur man erbjuder likvärdig vård över större områden. Jag tror inte det är möjligt att bristpersonalen reser runt i länet med sina speciella kunskaper. Däremot kan de resa på nätet, säger Agneta Granström (MP), folkhälsoråd i Norrbottens läns landsting.
Hon är ordförande, eller snarare president, i Assembly of european regions arbetsgrupp för e-hälsa. Länderna delar projekt, forskning och erfarenheter samt finkammar omvärlden i jakten på innovationer.
Granström nämner utvecklingen av "smarta hem" i ett område utanför Shanghai, Kina.
– Där byggs boende för hela livet. Man bygger in sensorerna redan från början. Det finns en panel i lägenheten, där man slår på vad man behöver. Det kan vara påminnelseskärmar: dags att ta medicin, dags att äta lunch. Tekniken finns också i Sverige. Att vi inte använder den är en annan sak.
Samma problem
Sveriges kommuner och landsting, SKL, har räknat ut att gapet mellan behov och offentliga resurser år 2035 motsvarar 13 kronor i kommunalskatt. Det handlar om ett glapp på 200 miljarder kronor.
SKL räknar med ett nationellt rekryteringsbehov på 430.000 personer till vård, skola och omsorg fram till 2020.
Prognoserna sätter press på välfärdsstrategerna – som lutar sig mot digitaliseringen.
– Nu börjar det hända saker. Jag är övertygad om att det här är den största förändringen vi stått inför på länge, säger Håkan Sörman, SKL:s vd.
Som exempel på lösningar lyfter han fram hemtjänstroboten, vilken används i Västerås.
– Många tror att det blir ett kallt samhälle där man ersätter mänsklig kontakt med robotar men det har vi goda chanser att undvika. Alla tycker heller inte att det är kul att bli väckta av hemtjänsten mitt i natten, säger han.
Vårdens nya strateger
Civilingenjören Per-Olof Egnell är e-hälsostrateg i landstinget.
– Vi står inför enorma kostnadsökningar om vi inte agerar nu, säger han.
Tidigare jobbade han med effektivisering i industrin, bland annat inom SSAB. Välfärdens framtidsstrateger kommer ofta från industrinsfären.
– När det gäller teknik och distans finns så kolossalt mycket att göra i vården, säger han.
Han har flera projekt i rullning och utstrålar viss otålighet. Associationen går osökt till de ungdomar vars virtuella vanor inte sällan möts av vuxenvärldens skepsis.
För Per-Olof Egnell och hans kolleger runtom i landet handlar det om att övertyga lokala makthavare, profession och befolkning.
– Politiker på högsta nationell och regional nivå vet att något måste göras, vi kan inte vänta. När det gäller många andra är förståelsen mindre. Tekniken och projekten finns, det svåra är implementeringen. Det handlar om att tänka på ett nytt sätt, säger han.