Tanya - en brobyggare mellan kulturer
Hon är en ung tvåbarnsmor med stark vilja att jobba mot fördomar och stärka identiteten för unga romska kvinnor. Ett sätt är via föreningen Romani Kvinnans Rätt i Samhället i Luleå.
DRÖM. Tanya Hagerts dröm är att skriva en bok på svenska om romerna och deras traditioner för att få bort fördomarna.
Foto: Eija Dunder
säger hon. Känslan finns i varje ord men erfarenheterna har stärkt henne. Tanya Hagert vet vad hon vill och har inlett arbetet mot en förändring där kunskaper om varandras kulturer - den romska och den svenska är en viktig del. För även bland romerna finns fördomar mot svenskar. - Förstår vi varandra bättre så hamnar vi mer på samma nivå. Romer är ett finare ord för zigenare som används i officiella sammanhang eftersom zigenare har blivit ett skällsord i Sverige. Det beklagar Tanya. - Vi säger zigenare mellan varandra men folk använder det med elakhet och då tycker vi inte om det. Utanförskap
Vis av sin egen erfarenhet - hon slutade skolan när hon var 15 år, vill hon bidra till att stärka de unga romska flickorna som liksom henne ofta slutar skolan i förtid. Orsaken är att många upplever ett utanförskap. - Vi pratar mycket med flickorna för att få dem att gå till skolan, via utbildning kan de också få ett arbete. Det har blivit bättre även om det fortfarande är ett problem, men varje liten förändring är positiv. Då har vi fått igång tankesättet. Genom bildandet av föreningen, Romani Kvinnans Rätt I Samhället, skapades en mötesplats. Nästa vecka inviger de sin efterlängtade lokal på Hertsön. Där råder redan nu full aktivitet. Sång och musik men även tid för de så viktiga samtalen upptar en stor del av verksamheten. Högst upp på Tanyas önskelista står ett positivt svar från skolpolitikerna i Luleå avseende en begäran om en
kontaktperson i skolan som stöttar och ger psykologiskt stöd till ungdomarna när det känns tungt. - Det skulle verkligen behövas för jag vet hur det känns. Tanya har många strängar på sin lyra och vill se sig själv som en brobyggare. Hennes stolthet är bandet, Mertzi och Terno Drom där hon är vokalist. Gruppen är den första som sjunger enbart romska sånger. De uppmärksammades efter sin medverkan i minoritetsfestivalen, Liet Lavlut. Vid kommunalrådet Karl Petersens 60-års firande stod de för en del av
underhållningen. Okunskap
Klädseln är viktig men även en orsak till den höga arbetslösheten bland kvinnorna - eller snarare beror den på arbetsgivarnas okunskap och rädsla, anser Tanya som upplevt hur hon nekats arbete på grund av sin klädsel. - Det är kränkande. Kläderna kan inte vara orsaken till om man kan utföra ett jobb eller ej. Men vill man hitta hinder så gör man det. I södra Sverige är det vanligt att klädseln endast används som nationaldräkt, så vill inte Tanya ha det. Det handlar om bevarandet av kulturen och rätten att få vara den man är. - Vi har regler som följt oss i generationer, kläderna är en del. Att be oss ta av dräkten är som att be en svensk kvinna klä av sig naken, säger hon. Vid 16 års ålder flyttade hon från födelsestaden Helsingfors till Luleå där Kyösti Lindberg som nu är hennes man bodde. Då kunde hon ingen svenska, TV:n blev hennes ordbok. Via textöversättningar från engelska program lärde hon sig ord för ord. I dag har familjen utökats med två barn, två respektive tre år gamla. Bland romerna råder uttalade regler kring seder och bruk och det är de äldsta som styr. Tanya liknar det vid de ideal som fanns i Sverige på 60-talet. - Vi unga kan inte bestämma själva och så har det varit hos er också. Men det har börjat luckrats upp mer i storstäderna. Hur kommer du att fostra dina barn? - Jag kommer inte vara lika strikt som de äldre, men ändå hålla på våra traditioner så vår kultur får leva kvar. Tanya Hagert har startat en process men det kommer att ta tid innan förändringarna märks fullt ut, tror hon. - Jag är ändå lycklig över att ha börjat någonstans, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter