Tänk på den goda fredagen

Det vi kallar påsk börjar egentligen från påskdagen, den dag då Jesus återuppstod. Fram till dess talar vi egentligen om det som kallas fastan. Långfredagen var långt fram i vår moderna tid präglad av stor stillhet och tystnad. Det handlade om sorg och respekt inför Jesu dödsdag.
Fram till 1969 var därför alla offentliga nöjestillställningar på långfredagen förbjudna i landet.
Vi som är födda före 1970-talet minns i varierande grad att just denna dag upplevdes som väldigt lång och påkallad. Radion spelade stillsam musik, affärerna, kiosker, bion, badhus och restauranger hade inte öppet. Maten i hemmet präglades av enkelhet, barnen fick inte stoja och busa. Godis och annat var det tunt med. Det skulle vara beskedligt och nedtonat.

Ingen separerade
En som minns att det inte fick utföras några onödiga sysslor under långfredagen är krögaren Margaretha Almlöw, på Margarethas värdshus i Gammelstad.
- Ja, vi hade ju jordbruk med kor hemma i Rusele i Västerbottens inland. Korna var man ju tvungen att mjölka men jag minns att något annat arbete gjorde inte mina föräldrar, man brukade till exempel inte separera mjölken den dagen. Men vi barn hade inte tråkigt, jag är sprungen ur pingströrelsen och under påsken var det stormöten med sång och musik, så vi hade inte tråkigt. Däremot såg man ju att andra hade det väl stillsamt.
Med 31 år i branschen som krögare konstaterar hon att den traditionstyngda långfredagen inte varit eller ens nu är någon bra dag att ha öppet.

Långfredag sämst
- Jag har öppet nu men långfredagen har alltid varit bland de sämsta dagarna med få gäster. Denna påsk, på annandagen, hålls för övrigt ett katolskt dop här i värdshuset. Det ska bli roligt, säger Margaretha Almlöw. Hon har sällan tid att själv gå i kyrkan men tankarna kring påskens budskap finns hos henne.
- Ja, det gör det. Och jag hoppas att den äldre generationen berättar för de unga om vad det handlar om. Vi ska vårda våra traditioner och det hör till allmänbildningen att veta vad påsken är. Vet vi inte innebörden så varför ska vi då fira dessa helger? säger Margaretha Almlöw.
Vid Gammelstads kyrka träffar vi på tre flickor från Stadsöskolans klass 8. Kristin Wallgren, Sandra Johansson och Carolina Isaksson. De ser fram emot påskledigheten men om påsken vet de inte så mycket mer än att det är något kyrkligt.

Äta godis!
- Ja jag har hört min mormor berätta lite, säger Carolina och Sandra berättar att i hennes familj brukar man måla ägg, göra ett fint påskris och mysa. Kyrkobesök? Nej det brukar det inte bli.
- Äta godis! säger de alla tre som något som definitivt hör ihop med påsken.
Här på Kuriren har vi sparat alla tidningar och bundit in dem som böcker. På måfå valde vi ut en bok med månaderna mars/april från 1967. Nöjesannonserna berättar att långfredagen är en dag då det mesta är stängt. Ofta nämns inte ens långfredagen då öppettiderna redovisas, det är helt underförstått att den dagen är helgad. På predikoturerna är det det omvända, korsgudstjänster, högmässa, i kyrkorna är det förstås öppet hus.

Ingen lek
Gamle prosten Börje Johansson, 75 år, men fortfarande mycket aktiv i sitt kall, minns också hur det var att vara barn och fira påsk i ett kristet hem i Bergsviken utanför Piteå.
- Det var ju stilla under långfredagen, ingen sport, ingen lek, men man fick ju pyssla lite stillsamt inomhus, lyssna på gudstjänst.

Ta vara på stillheten
Att traditionerna i hög grad glömts bort tycker han är lite tråkigt.
- Det är synd att man inte lever i den rytmen längre. Man borde ta vara på stillheten, säger Börje Johansson. Att det behövs i dagens stressiga samhälle där det är ont om lugn och tystnad och tid för eftertanke märker han i sina möten med människor.
- Under påskveckan är det inte ovanligt att vi tar emot folk som vill bikta sig. Man behöver få tala ut om det som tynger och det är ju kyrkans uppgift att hjälpa, säger Börje. Han nämner kyrkans aktiviteter för barnen med påskspel och den öppna kyrkan mellan 10-15 när man kan titta in och få en stunds stillhet.

Inget dåligt samvete
Men han vill absolut inte att människor som ger sig ut i aktiviteter under påsk, kanske på långfredagen, ska känna dåligt samvete för det.
- Nej , inte ska man lägga på sig mera än det man redan har. Men ta tillfället i akt där ute på skotern, vid pimpelhålet eller vad du gör att fundera en stund, på vem du är, hur ditt liv ser ut. Ta en meditativ stund, ett utvecklingssamtal med Gud, menar Börje Johansson som också vill att man inte tonar ned glädjen.
- "The good friday" säger man i England om långfredagen, för att trots allt det mörka så kommer det ett ljus efter.