Bristen på tandläkare har länge varit kända. Nu räcker det dock inte med att bara försöka rekrytera till den personalgruppen.
– Det är värst när det gäller tandhygienister och tandläkare, säger Josefsson.
Tidigare har Malmfälten varit problemområdet, numera handlar det om kustområdet och då speciellt Luleå-Boden.
– Vi är kort om folk och det gäller alla personalkategorier. Det som främst saknas är tandhygienister.
Han tillägger att vi är mitt i den generationsväxling som det länge talats om – då allt färre jobbar och pensionärerna blir fler.
Enligt honom kommer hälften av av dem som jobbar inom tandvården att gå i pension om sju-åtta år.
– Det är den krassa verkligheten, säger han och tillägger att situationen är densamma i hela landet och inom många branscher.
Att få in nyanlända på arbetsmarknaden är en viktig uppgift främst med tanke på att många av dem som kommit till Sverige är i arbetsför ålder. Många har också en utbildning med sig i bagaget, något som kan gynna vården.
– Det är något vi hoppas på. Men det är komplicerat och tar tid, säger divisionschefen och pekar ut språkkraven som en akilleshäl.
Från Region Norrbottens sida har det länge jobbats för att man ska betraktas som en attraktiv arbetsgivare.
– Vi har lyckats få in en hel del yngre, med det räcker inte. De unga är rätt ombytliga av sig och lättflyttade.
Allt är dock inte becksvart. På tandsköterskefronten ser det mer lovande ut, mycket tack vare den bristyrkesutbildning som dragit igång. Enligt planerna ska ytterligare fem årskurser genomföras.
– Det är jättepositivt. Utbildningen har lockat många nya sökanden.
För att försöka ge norrbottningarna en vettig tandvård försöker klinikerna förändra sitt sätt att arbeta.
– Vi måste jobba annorlunda då färre är högt utbildade. Man kan inte säga att man ska gå till tandläkaren som tidigare. Tandsköterskan blir i framtiden den kontinuerliga kontakten. Hon eller han kallar sedan in tandläkare när det behövs. Vi måste mer börja jobba på det sättet.
En tredjedel av de anställda inom tandvården kommer från ett annat land med annan grundutbildning.
– Vi har jobbat i mer än 15 år med utlandsrekryteringar. Men det har blivit allt svårare efter att spåkkraven skärptes.Vi kan inte längre ta in utifrån eftersom det kostar för mycket att utbilda i språk, säger Josefsson som hoppas på en snar återgång till tidigare krav.