Röster har nått redaktionen om att det på sina håll verkar vara färre myggor hittills denna sommar än vad vi är vana vid. Även om detta är en godtycklig uppskattning, och säkert inte sann överallt och enligt alla, så kan de blygsamma temperaturerna under de tidiga sommarveckorna i så fall ha bidragit till att ha hållit tillbaka antalet – i alla fall lokalt.
Den enda regelbundna insamlingen av mygg som görs sker vid nedre Dalälven. Jan Lundström är forskare och verksamhetsledare för biologisk myggkontroll i det området. Han kan inte uttala sig om några faktiska förhållanden just nu när det gäller mängden mygg i Norrbotten, men han har haft sina funderingar.
– Ja, ni har ju haft en hel del vatten. För några veckor sedan var det ju höga flöden i flera av älvarna. Det jag tänkte då var att det fanns risk för översvämningsmyggor, säger han.
– Men de behöver värme också, det räcker inte bara med vatten. Är det ingen värme så blir det ingen fart.
Olika förhållanden påverkar dock olika typer av mygg på olika sätt och det är långt ifrån alla myggarter som besvärar oss.
Det finns cirka femtio arter i Sverige och de har lite olika ekologi. Två grupper drabbar oss människor oftare än andra – skogsmyggor och översvämningsmyggor.
– Uppe hos er har ni kanske 15-18 arter av stickmyggor, varav cirka 12 som sticker människor.
Skogsmyggor övervintrar som ägg som bara kläcker på våren. De vill ha smältande snö och kan ligga två månader i iskalla vattenpölar innan de börjar flyga. Då kan det bli många skogsmyggor. Skogsmyggor har bara en generation och kan bli ganska många under en period men i slutet av sommaren finns det bara få kvar.
Översvämningsmygg däremot kan kläcka flera generationer under en sommar – blir det kraftiga regn och översvämningar – då kommer de igång igen.
– Mängden översvämningsmyggor kan bli oerhört stor i dessa fall. Det kan vara kopiösa mängder.
Äggen både från skogsmyggor och översvämningsmyggor är väldigt resistenta. De klarar både djupfrysning och uttorkning. De kan vänta flera år på rätt tillfälle att kläckas.
– Det är en ekologisk strategi – skogsmyggan har överlevt i årtusenden i extremt kalla miljöer.
Och varför blir då vissa mer myggstuckna än andra? Handlar det om vilken blodgrupp man har, eller?
– Äh, det där är bara nys. När stickmyggan ska ta ett beslut går hon efter dofter. Och hon gillar vissa kombinationer av dofter.
Något mirakelmedel för att hålla blodsugarna borta finns inte heller, enligt Jan Lundström. Många myggmedel, repellenter, som innehåller dofter som stör myggorna hjälper en del, men det är osäkert hur länge de är verksamma. Man bör lägga på mer myggmedel allt eftersom.
– Det är egentligen bara kläder som skyddar. På vuxna biter de i regel nedanför midjan. Så det är viktigt att se till att inte ha några glipor mellan jacka och byxa eller nere vid fötterna. Mörka och tajta kläder är heller inte bra – då kommer de åt att sticka. Myggorna vill helst kamouflera sig och sätter sig inte lika gärna på ljusa underlag som på mörka.
Myggmaskiner tar ju en hel del mygg – men har man stora problem är de enligt Jan Lundström inte till stor hjälp.
– Handlar det om översvämningsmyggor är de rätt värdelösa. Är det stora mängder mygg märks ingen skillnad alls om man kör en myggmaskin. Är det lite mygg däremot, i till exempel en villaträdgård i stan, då kan man få man bort dem som finns närmast runtomkring.
När myggan väl har hittat det blod den behöver drar den gärna iväg kvickt för att gömma sig.
– Då är det dags att smälta maten och lägga ägg. Då har den gjort det viktigaste i livet.