Synskadades livskvalité diskuterades

Årets temamöte handlade om bättre livskvalitet för synskadade där en av grundpelarna är en bättre habilitering/rehabilitering. I lördags bjöds landstingspolitiker från alla sju partierna in till mötet för att diskutera ämnet.
SRF Norrbotten ville ha svar på vad landstinget tänker göra för att förbättra habiliteringen/rehabiliteringen och bryta synskadades isolering och ge dem möjligheten till en bättre hälsa. Som underlag för temat och frågorna låg en enkät som genomfördes i början av året bland medlemmarna i Norrbotten och Västerbotten.

Känner sig otrygga
Svaren visade att det var just habiliteringen/rehabiliteringen som gör att synskadade känner sig otrygga, osäkra och har svårt att hantera den dagliga livsföringen.
- Att det var så illa ställt trodde jag aldrig. Det är bedrövligt, säger Thord Keskitalo om enkäten.
I siffror visade undersökningen att var tredje vuxen synskadad i Norrbotten och Västerbotten inte hade varit utanför dörren på en månad, bara 16 procent av de synskadade har heltidsarbete, tre av fyra synskadade är beroende av någon anhörig eller bekant för att klara vardagslivet och i genomsnitt har synskadade låg lön.
Thord Keskitalo konstaterar att livskvaliteten för synskadade i länet är långt i från den bästa.
- Nu vet vi hur det ser ut i dag, men hur gör vi för att förbättra situationen? Vi hoppas att politikerna har någonting att säga. Det viktiga är att det blir en förändring, och det bör ske ganska fort, sade Thord Keskitalo innan politikerutfrågningen.

Kommunens ansvar
Landstingsstyrelsens ordförande Kent Ögren fanns på plats i lördags, men han tyckte att många av frågorna hamnade i den kommunala världen.
- Jag tycker att den större delen av frågorna landar i den kommunala världen eller i gränslandet mellan landstingets och kommunens ansvar, sade Kent Ögren.
Thord Keskitalo säger att problemet är att de ofta hamnar i gränslandet.
- Det måste bli ett samarbete mellan kommunen och landstinget. Länken mellan dem funkar inte och i den länken hamnar vi, säger han.
Britt Westerlund, vice ordförande i landstingsstyrelsen och ordförande i länshandikapprådet, pekade ut andra aktörer i samhället, utöver kommun och landsting, som också har ett ansvar.
- Hur kan man som synskadad gå och handla på någon av de här jätteanläggningarna till mataffärer? Jag tycker att vi ska gå ut och ställa krav på varuhusledningarna, de har faktiskt också ett ansvar för sina kunder. Det vore roligt att utlysa en tävling - "vem av er är duktigast på att ta emot oss som kunder?". Det handlar även om restauranger och allt annat, de måste se till att jag faktiskt hittar när jag väl är där, sade Britt Westerlund.

Bra gehör från politiker
SRF:s ordförande Thord Keskitalo tycker att diskussionen med politikerna gick bra. Medlemmarna fick veta att det redan nu har börjat ske saker.
- Vi tycker att vi fick väldigt bra behör från politikerna i det hela. En del saker som vi har påpekat är redan igångsatta på utredningstadiet. Och nu ska syncentralen skicka ut en enkät till 500 funktionshindrade. Vi har ännu inte sett den, men när vi har läst igenom frågorna och om vi tycker att de är bra kommer vi vidarebefordra den till våra medlemmar, säger Thord Keskitalo.
Under mötet kom diskussionen om talboksspelaren Daisy upp. I dagsläget täcker budgeten inte behovet av spelare i Norrbotten. Men det problemet kan vara på väg att lösas.
- Nu har landstinget lovat att se över det här så att de flesta som har behov av en Daisy-spelare ska ha en under 2007. Det låter väldigt bra, men vi får se om det verkligen händer, säger Thord Keskitalo.