Synskadade är åsidosatta
Var tredje vuxen synskadad i Norrbotten och Västerbotten har inte varit utanför dörren på en månaden.- Många synskadade lever ett ensamt liv, de har en slags husarrest. Och det beror på dålig eller obefintlig rehabilitering.Det säger Thomas Tillberg från Synskadades förening.
Undersökningen visar att bara 16 procent av de synskadade har heltidsarbete. Av de som har mycket dålig syn är det 54 procent, mer än hälften, som är sjukskrivna eller har aktivitetsstöd.
Enkäten visar också att de synskadade har låg lön, i genomsnitt 160.000 kronor.
- Det är inte nog med att ha ett handikapp, dessutom har vi låga löner, säger Thomas Tillberg.
Stora brister
Synskadades förening redovisade sin undersökning vid en presskonferens på torsdagen. Undersökningen är tänkt att påverka politikerna.
- Det finns stora brister i hur samhället behandlar oss synskadade. Bland annat skulle rehabiliteringen behöva förbättras ordentligt. Det skulle ge oss den självkänsla som vi behöver, säger Tillberg.
Han säger att de synskadade inte har några problem att få olika hjälpmedel. Men sedan upphör hjälpen.
- Vi får käppar men ingen undervisning i käppteknik. Det är bara ett exempel på hur dåligt allt fungerar.
Faller mellan stolarna
Tillberg säger att synskadade behöver få hjälp att klara sig själva, att handla och laga mat. Det handlar om att få undervisning och rehabilitering.
- Kommunerna säger att det är landstingets ansvar och landstinget att det är kommunernas. Följden blir att vi inte får någon hjälp. Men nog borde kommuner och landsting komma överens om hur vi ska få hjälp?
Synskadades undersökning visar att det finns ett stort och tyst lidande bland de synskadade.
- Många synskadade har dålig självkänsla eftersom de behöver få hjälp av andra.
Minska beroendet av andra
Föreningens undersökning pekar också just på detta. Tre av fyra synskadade är beroende av någon anhörig eller bekant för att klara sitt vardagsliv.
Synskadades förening efterlyser större satsningar för att hjälpa alla dem som har problem med synen.
- Många drabbas av depressioner när de får synskador. Därför borde det finnas resurser att hjälpa de här människorna, säger Ulla Bergeros som nyligen drabbades av en synskada.
Föreningens ordförande Thord Keskitalo jämför situationen för synskadade nu och för 15 år sedan:
- Förr fanns det mer rehabilitering för synskadade, man kunde få gå två terminer i en skola för att lära sig att klara sig själv. Den undervisningen lades ned i slutet av 80-talet. Politikerna borde ta intryck av allt detta och satsa mer resurser så att synskadade kan få hjälp så att de kan klara sig själva.
Så jobbar vi med nyheter