Under 2014 ska Regionala djurskyddsrådet sätta fokus på lokalproducerat. Medvetenheten om vad mervärden som god djurhälsa och ett gott djurskydd innebär ska ökas hos konsumenterna. Mikael Hugoson, Nyhléns Hugosons ägare, känner till satsningen men säger att det inte får bli för sent.
– Har en grisbonde lagt ner sin gård så har den lagts ner, menar han.
Även Nyhléns Hugosons känner av den sviktande lönsamheten inom grisnäringen. Men det är inget nytt, företaget har gått från att slakta 80.000 grisar per år för fem år sedan till att i dag slakta 33.000 grisar per år.
– Lönsamheten har inte blivit dramatiskt sämre men den är klart dålig.
Billigare än lokalproducerat
Problemet är att konsumenterna till stor del väljer att köpa utländskt kött som många gånger är billigare än svenskt och lokalproducerat. Prisskillnaden beror bland annat på att Sverige har högst krav i världen på djuromsorg och miljöåtgärder, att uppfylla dessa kostar pengar för producenten.
– Senast i dag såg jag dansk fläskfilé för 49.90 kronor kilot, samma danska fläskfilé som i Danmark kostar 200 spänn kilot. Sverige har blivit en dumpingmarknad för överskottet, man håller prisbilden öppen till danska konsumenter och säljer överskottet utanför sin hemmamarknad för att fördärva på hemmamarknaden. Och det är klart, alla som vill handla det tycker det är otroligt bra men vi drabbas hårt.
Inga minimilöner
Även slakt och styckning är billigare i flera andra länder enligt Mikael Hugoson. Han säger att i Tyskland till exempel har de inga minimilöner och tar därmed in utländsk arbetskraft till låg lön.
– Vi betalar betydligt mer och kan därmed aldrig konkurrera med priset, däremot med andra mervärden som lokalproducerat ger, så som arbetstillfällen och öppna landskap.
Är det alltså upp till konsumenterna?
– Ja, om handeln tar in danska fläskfiléer som inte ingen köper så tar de inte in det fler gånger.
Alla har inte råd att köpa lokalproducerat, hur ska de nås?
– Man kan äta det färre gånger, ät mindre men bättre. Man kan ju också prioritera om, mer mat och mindre prylar. I vissa länder prioriteras maten mycket mer, i södra Europa är maten viktigast. När jag var växte upp gick en tredjedel av den disponibla inkomsten till mat, i dag lägger folk åtta till tio procent på maten.