Sveriges bistånd krymper

Det svenska biståndet till Ryssland kommer att fasas ut under en övergångsperiod. Det är inriktningen i regeringens nya landstrategi visavi Ryssland.
Det får i sin tur konsekvenser för de regionala samarbetsprojekt som bedrivs inom Barentsregionen med stöd av svenska biståndspengar.

LULEÅ2005-05-26 06:30
Landstrategin för Ryssland är ännu inte presenterad, men den kommer att innehålla en förändrad inriktning berättade departementsrådet Hans Magnusson som är chef för UD:s enhet för Östeuropa och Centralasien.<br>&nbsp;? Man kan naturligtvis ifrågasätta om det är rimligt att ett land som har enorma gas- och oljeintäkter ska ha svenskt bistånd.<br>Grannlandssamarbete<br>Därför kommer det svenska utvecklingsbiståndet successivt att fasas ut under en övergångsperiod på fem år tillade han. Samarbetet kommer att övergå till ett reguljärt grannlandssamarbete med en högre grad av egenfinansiering från rysk sida. 2002?2003 uppgick det svenska biståndet till Ryssland till cirka 550 miljoner kronor.<br>Frågan kommer att debatteras i riksdagen om två veckor.<br>Ett minskat svenskt bistånd till Ryssland får i sin tur konsekvenser för många av de lokala och regionala samarbetsprojekt som pågår i Barentsregionen.<br>&nbsp;? De områden som vi värnar om kommer inte att höra till dem som vi fasar ut först, sade Hans Magnusson på en presskonferens.<br>Dit hör exempelvis stöd till lokalt självstyre, den ryska förvaltningsreformen, det sociala området och miljöområdet.<br>Jämlikt samarbete viktigt<br>Journalisten och moderatorn Malcolm Dixelius som har mångårig erfarenhet av Ryssland tyckte det är bra att Sverige nu fasar ut sitt bistånd, eftersom det innebär ett mer jämlikt samarbete.<br>&nbsp;? Det är psykologiskt viktigt att föra över Barentssamarbetet på jämställd fot, ansåg Malcolm Dixelius.<br>Västerbotten innehar för närvarande ordförandeskapet i det regionala Barentsrådet men när ordförandeskapet övergår till republiken Karelen i november så upphör också det anslag som länsstyrelsen i Västerbotten har fått. Därför har landshövdingarna i Västerbotten och Norrbotten uppvaktat UD.<br>&nbsp;? Om vi inte hittar en alternativ finansiering så kan vi inte från Norrbotten och Västerbotten fortsätta arbeta med näringspolitik, sade Lorentz Andersson, landshövding i Västerbotten.<br>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om