På eftermiddagen den 10 oktober 2019 bekräftade Socialdemokraterna Niklas Nordströms avhopp. Nordström lämnade ett parti i chock, med skyttegravar till alla andra partier än Moderaterna.
Hans intåg fem år tidigare hade höjt tonläget i debatterna. Nordström arbetade hårt, tog ett stort ansvar för helheten i politiken och sina partivänner, men hade utåt en polariserande stil och drog sig inte för att angripa meningsmotståndare.
– Han lyckades skapa en samlad opposition som egentligen bara hade en sak gemensamt. Att de var emot Niklas Nordström, säger en S-politiker.
Nordströms efterträdare Lenita Ericson signalerade tidigt att hon ansåg att partiet behövde bli bättre på att lyssna. Hon lade bland annat kraft på att förändra den hårt kritiserade skolpolitiken. Samtidigt blev andra frågor lidande.
Det ledde till en spricka i fullmäktigegruppen. Ericson stöttades av sina anhängare medan kritikerna sköt in sig på brister i ledarskapet, obefintligt lobbande för viktiga etableringar och en politik som gått i stå.
Vid lunchtid den 6 oktober 2020 meddelade Lenita Ericson sin avgång. Hon sade sig vara vingklippt och motarbetad av partiets verkställande utskott, och var skoningslös i sin kritik.
* * *
Dagarna före jul valdes Carina Sammeli till Ericsons efterträdare. Stödet var starkt. Sammeli ansågs obefläckad i de interna striderna, en nödvändighet för att lösa konflikten i fullmäktigegruppen.
Vi har talat med ett antal olika S-källor. De ger en entydig bild av Sammelis första tid.
– Skillnaden är stor. Hon respekterar professionen, och hennes sätt att driva samarbete över stuprören och regelbundet ha avstämningar har skapat en helhet och stabilitet i gruppen, säger S-politiker 1.
– Hon är otroligt trygg i sitt ledarskap. Samtidigt har hon en annan ställning i partiet än exempelvis Lenita. Hon har varit förste partiombudsman och hennes man är distriktsordförande. Hon är svår att angripa, säger S-politiker 2.
Flera källor lyfter även fram hur Sammeli förändrat relationen till stora delar av oppositionen.
– Hon är inte konfrontativ, utan vill hitta samsyn. Det är givetvis strategiskt inför nästa val, säger S-politiker 2.
Själv uppger Carina Sammeli att hon blivit väl mottagen, även av andra partier.
– Jag tror det finns en längtan hos alla att inte bråka hela tiden. För mig är det viktigt att gå laget runt, att alla får bli hörda. Uppfattar jag något som "skvalpar i korridoren" så lyfter jag det på nästa möte, säger hon.
Sammeli anser att hon förändrats sedan tiden som ordförande i barn- och utbildningsnämnden, då hon bland annat kritiserades i skolstriden.
– Då hade jag inställningen att min åsikt var rätt och att utmaningen var att få andra att tycka som jag. En slags övertalningskampanj. Nu försöker jag se till att besluten blir bättre genom att lyssna på andra.
Vänsterpartiets ledamot i kommunstyrelsen Nina Berggård bekräftar bilden.
– Det känns som om Carina Sammeli har ett större mandat än sin företrädare. Hon har ett spelutrymme, och tar för sig av det. Hon vill vara en lyssnande ledare för mer än sin egen grupp. Hon informerar, bokar in möten och har tagit initiativ till samarbete. Det är något man inte sett sedan Karl Petersens dagar, säger Berggård.
Ett exempel är den överenskommelse om miljöpolitiken som presenterades mellan S, V och MP i augusti.
* * *
Förutom en splittrad fullmäktigegrupp och klippta band till de flesta partier bestod Carina Sammelis arv av ett antal surdegar; Austinprojektet, skolfrågan, den illa dolda samverkan med Moderaterna och kritiken om etableringar som går Luleå förbi.
I bakgrunden fanns också Mikael Lekfalks konsultavtal och personalärendet där Nordström var inblandad, något som många politiker och Luleåbor fortfarande anser är ouppklarade och nedtystade affärer.
Samarbetet med Austin lade Sammeli snabbt ned. Enligt flera källor har hon utnyttjat sitt kontaktnät sedan tiden i partihögkvarteret genom att lobba i jätteprojekt som Malmporten och Norrbotniabanan, samt att få Försvarsmakten att lindra kraven på höjdrestriktioner.
Carina Sammeli har själv berättat att hon ägnar mycket tid åt att besöka företag.
– Jag gillar att förstå var problemet är. Jag besöker arbetsplatser, ringer företagare som vill etablera sig, ringer företagare som inte hamnade i Luleå och så vidare, säger hon.
Ändå vill det inte lyfta. Någon större etablering syns inte ännu. Och i Svensk näringslivs ranking av företagsklimatet rasade Luleå ytterligare mot botten.
– Det talas om att intresset är så stort för Luleå och att företag knackar på dörren, men det händer ingenting. Sammeli behöver en konkret framgång för att vinden ska vända, säger en tredje S-politiker.
* * *
Trots att fullmäktigegruppen är stabil finns det uppgifter om att partiet i Luleå fortfarande är uppdelat. Något som bland annat syntes när listorna till riksdag och region togs fram, uppger S-politiker 4.
– Det är sorgligt att se hur man väljer att hämnas på vissa.
Några källor lyfter fram att erfarna medlemmar som Kent Ögren, Yvonne Stålnacke och Anders Öberg gör ett stort jobb för partiet. Flera av dem tillhör verkställande utskottet i arbetarekommunen, som sitter på stor makt.
Andra källor anser att det är märkligt att det gamla gardet inte släpper taget och i stället låter yngre medlemmar forma politiken.
En underliggande oro finns också för vad som ska hända efter valet, förutsatt att S kan bilda majoritet.
– Troligen tappar vi stöd och då måste vi hitta samarbeten. Det kommer att kosta uppdrag, säger S-politiker 2.
Ordförandeposter och vice ordförandeposter i nämnder och bolag står på spel. Kanske till och med vice ordförande i kommunstyrelsen, alltså kommunalråd.
Det är sannolikt att både Sammeli och Luleås andra kommunalråd Fredrik Hansson vill bli kvar. Men uppgifter talar om att flera yngre politiker har ambitioner att utmana om tunga uppdrag. Bland annat stadsbyggnadsnämnden nämns som attraktiv.
– Det blir intressant att se hur kommunlistan kommer att se ut, säger S-politiker 2.
* * *
Många frågor väntar på svar den närmaste tiden.
En sak är dock Carina Sammeli säker på:
– Jag kommer inte avgå i oktober.