Alltfler polisanmälningar görs gällande grov kvinnofridskränkning i Luleå men utredningarna leder sällan fram till väckta åtal. "Där har rättsväsendet mycket att jobba med. De måste bli bättre på att förstå brotten och se mönstren", säger Anna-Maria Hedberg, Kvinnojouren Iris i Luleå.
Helgens facit är dystert. Polis och åklagare utreder fyra fall av mäns våld mot kvinnor i kustområdet, flera rörande grov misshandel.
Tre ärenden gäller Luleå och Anna-Maria Hedberg, aktiv inom Kvinnojouren Iris i 13 år och ordförande för föreningen, är egentligen inte förvånad.
– Ingen särskilt exceptionell helg men däremot kommer mäns våld mot kvinnor fram i nyhetsrapporteringen mer nu. Och anmälningstendensen ökar när media skriver mer om saken.
Polisen jobbar också mer aktivt med våld i nära relationer, bland annat i kampanjer i sociala medier och med informationsspridning i bostadsområdena.
– Att de lyfter frågor leder till att alltfler anmäler misshandeln. Vi har ett mycket gott samarbete med polisen.
Mot den bakgrunden är det svårt att slå fast att mäns våld mot kvinnor stadigt ökar i Luleå men kvinnojourens bild är att alltfler brottsoffer hör av sig.
Bara under 2023 handlar det om över 500 samtal och mejl.
– Vi har inte siffrorna för 2024 ännu men upplever att samtalen ökar ännu mer. Och cirka hälften är helt nya kontakter för oss.
Utöver stödjour och hjälp med myndighetskontakter erbjuder Kvinnojouren Iris tillfälligt boende på hemlig adress för särskilt våldsutsatta kvinnor, där barn förekommer i bilden också.
Och behovet av en fristad är stort.
– Vi har alltid boende hos oss. Just nu är alla sex platser fulla, säger Anna-Maria Hedberg.
"Det psykiska våldet är den största delen av problematiken och förekommer långt innan slagen och misshandeln tar vid", säger Anna-Maria Hedberg, ordförande för Kvinnojouren Iris i Luleå.
Hon pekar på flera faktorer till att mäns våld mot kvinnor fortsätter att vara ett allvarligt samhällsproblem och att grövre misshandel ofta utgör slutpunkten efter längre perioder av mental nedbrytning.
– Det psykiska våldet förekommer långt innan slagen tar vid. Det kan börja med småsaker, som att kvinnan inte får prata med andra män eller ens umgås med vänner. Därefter avskärmas många från sina familjer och till slut har de ingen att ta kontakt med längre.
Varför agerar männen på det sättet?
– I grund och botten handlar det om makt och kontroll, ett successivt övertagande av kvinnornas livsutrymme.
Varför har inte mer hänt?
– Bra fråga. Tonen i samhället har hårdnat i största allmänhet. Det räcker med att se hur illa folk uttrycker sig bakom sina skärmar, och då blir det mer legitimt att uttrycka hat mot kvinnor också.
De hedersrelaterade våldsbrotten ökar också men utgör bara en liten del av problematiken, enligt kvinnojouren. "Religionstillhörighet har egentligen inget med saken att göra", säger Anna-Maria Hedberg.
Hedberg hänvisar till en norsk undersökning där dömda män tillfrågades om varför de misshandlade sina kvinnor.
– ”Då känner jag mig som en man”, svarade väldigt många.
De hedersrelaterade våldsbrotten ökar också men utgör bara en liten del av problematiken, enligt kvinnojouren i Luleå.
– Våld mot kvinnor förekommer överallt, oavsett vad männen har för status eller inkomst. Alkohol eller religionstillhörighet har egentligen inget med saken att göra.
Tvärtom genomsyrar, menar Anna-Maria Hedberg, mäns våld mot kvinnor hela samhället.
– Den typiska förövaren finns inte, det är det som gör våldet så obehagligt. Både offer och förövare kan vara vem som helst.
Kvinnojouren ser också hur våldet sjunker i åldrarna.
– Mycket handlar om våldsporren. Män i väldigt unga åldrar, ända nedåt 10-12-årsåldern, ser på hård porr och får en bild av att en kvinna kan behandlas hur illa som helst.
"Den typiska förövaren finns inte, det är det som gör våldet så obehagligt. Både offer och förövare kan vara vem som helst", säger Anna-Maria Hedberg, ordförande för Kvinnojouren Iris i Luleå.
Den negativa våldsspiralen innebär även att alltfler polisanmälningar görs gällande grov kvinnofridskränkning, samlingsbrottet där misshandel, olaga hot, olaga tvång samt sexuella och andra ofredanden ingår.
Statistik från åklagarkammaren i Luleå visar samtidigt att kvinnofridsbrotten sällan leder fram till åtal.
Åren 2019-2024 anmäldes totalt 57 grova kvinnofridskränkningar men hela 33 av förundersökningarna lades ned, främst i brist på bevis.
– Väldigt många anmälningar generellt rörande mäns våld mot kvinnor läggs ner för oftast handlar det om ordmotord-situationer. Ytterst sällan finns vittnen.
De hedersrelaterade våldsbrotten ökar också men utgör bara en liten del av problematiken, enligt kvinnojouren. "Religionstillhörighet har egentligen inget med saken att göra", säger Anna-Maria Hedberg.
Det faktum att våldsutövande män bryter ned sina offer mentalt i längre perioder gör att bevisläget i utredningarna försvagas ytterligare.
– Våldet blir en normalisering även för kvinnorna, säger Anna-Maria Hedberg som uppmanar alla utsatta att spara hotfulla sms och mejl och själva dokumentera fysiska skador.
Nu hoppas kvinnojouren att utredningarna rörande mäns våld mot kvinnor ska ge bättre resultat framöver.
– Där har rättsväsendet mycket att jobba med. De måste bli bättre på att förstå brotten och se mönstren. Problemet blir annars att förövarna känner att de kommer undan, säger ordföranden för Kvinnojouren Iris.