Svårt ändra könsmönster

Om detta berättade forskaren Lena Abrahamsson när hon föreläste vid en jämställdhetskonferens i Luleå i går. Lena Abrahamsson är teknologie doktor vid Luleå tekniska universitet och har intresserat sig för hur könsmönstret påverkar arbetsorganisationen, främst inom industrin. Den ovan nämnda händelsen inträffade på en pappersfabrik i Värmland och visar på ett tydligt sätt att organisationsfrågor ingalunda är könsneutrala, menade hon. Förändringen på fabriken var inte föranledd av jämställdhets-skäl utan skedde för att öka effektiviteten och minska den monotona arbetsbelastningen för kvinnorna som stod vid maskinerna. Männen revolterade Men de 14 männen revolterade när de skulle börja arbeta tillsammans med kvinnorna, i stället för att som tidigare ha haft en egen verkstad i ett hörn av maskinhallen. De ville inte arbeta vid ?kvinnomaskinerna?. Några av männen sade till och med upp sig i protest och andra begärde förflyttning. ? Det var ett kvinnojobb symboliskt. De här männen kände det som en ren degradering, berättade Lena Abrahamsson. De flesta kvinnorna på fabriken gav sitt stöd till männen och de kvinnor som vågade pröva de nya arbetsuppgifterna blev retade och slutade snart med det. Hela organisationsförändringen gick i stå. Att pappersfabriken finns på en liten bruksort starkt präglad av traditionella könsroller spelade naturligtvis in. Arbetsuppgifterna vid de enorma maskinerna hade fått en könsstämpling som kvinnojobb. ? Det är vad man anser vara kvinnligt och manligt som spelar roll. Det är svårt att förändra genusordningen om den är stark, konstaterade Lena Abrahamsson. Kvinnornas problem Fabrikschefen tyckte att problemet låg hos kvinnorna och anlitade en kvinnlig konsult för att lösa problemet. ? I och med att man inte förstår orsakerna så är det stor risk att man reproducerar de gamla strukturerna, fortsatte hon. Samma fenomen där arbets-uppgifter stämplas som antingen manliga eller kvinnliga har hon sett exempel på i Luleå. Bara för att man tar in fler män i kvinnodominerade yrken blir det inte nödvändigtvis mer jäm-ställt, påpekade hon. Inte när man tar in män i skolorna (projekt Tryggve) som får stå för de ?riktiga jobben?, en traditionell manlig yrkesarbetare i motsats till de kvinnliga lärarna. ? Det som händer här är inte att man får en mindre könsstämpling utan snarare att man får en starkare könsstämpling, ansåg Lena Abrahamsson. Problemet är att det i sin tur låser in människor i vissa yrken och roller, beroende på kön. Ju starkare könsordningen är, desto svårare blir det att förändra organisationen, är en slutsats hon dragit av sin forskning.

Svårt ändra könsmönster

Ett försök att effektivisera produktionen på en fabrik gick helt i stå.När männen skulle börja arbeta tillsammans med kvinnorna blev det uppror.Hellre än att ställa sig vid ?kvinnomaskinerna? valde en del av männen att säga upp sig.

Ett försök att effektivisera produktionen på en fabrik gick helt i stå.
När männen skulle börja arbeta tillsammans med kvinnorna blev det uppror.
Hellre än att ställa sig vid ?kvinnomaskinerna? valde en del av männen att säga upp sig.