Sugar ? En musikal i hetaste laget

?Georg, ska vi köra tågscenen en gång till?? Frågar Martin Sundbom, som förekommer i en rad av olika roller i Norrbottensteaterns storsatsning på musicalen Sugar (premiär nästa lördag), regissören Georg Malvius en eftermiddag när föreställningen har repeterats ett antal veckor. Och: ja. De ska köra tågscenen en gång till. Absolut. Regissören Georg Malvius kallar in sin ensemble till repetition via den interna kommunikationsradion. Eller rättare sagt: han presenterar vänligt några olika alternativ för dem.  ? Kom in här på scen 1 och repetera eller gå ut och ta en öl om ni vill. Ni får själva välja! Skämt, naturligtvis. Alla som ska komma in och repetera gör det givetvis också.  ? Alla som känner sig trevliga kommer in, säger Georg Malvius välvilligt. Alla känner sig trevliga. Sugar, som bygger på Billy Wilders komediklassiker-film från 1959, I hetaste laget, med Marilyn Monroe, Jack Lemmon, Tony Curtis, George Raft och Joe E. Brown, är en av de mycket få gånger som Norrbottensteatern har genomfört en musical. Och en av teaterns största satsningar någonsin. Georg Malvius, som har satt upp veritabla mängder av musicaler under sin långa gärning som regissör (ett separat porträtt av honom kommer att publiceras inom kort), gjorde en uppsättning av den i Vasa för några år sedan. Teaterchefen är densamma då som nu, Erik Kiviniemi. Men föreställningarna är synnerligen annorlunda varandra. Och just den här tisdagseftermiddagen i september anländer nu hela damorkestern ut på scenen. Den som de av gangsters efterspanade Joe och Jerry (Alexander Lycke och Erik-André Hvidsten) gömmer sig i, förklädda till kvinnliga musiker ? saxofon och bas. ?Mera rörelse? Margareta Gudmundson, i rollen som orkesterns ledare Sweet Sue, får ett utbrott och regissören Georg Malvius kräver ?mera rörelse i bilden, tack!?.  ? Flickor och pojkar, det är väldigt mycket djup i den här scenen och det gör att jag kräver mycket mera av allting faktiskt, ropar Georg Malvius entusiastiskt.  ? Mera aktivitet i sången! Och hos reportrarna! (detta riktat till de som spelar reportrar och som omger damorkestern vid avfärden per tåg från Chicago ? med destination Miami). Nu vill regissören att man ska ta om en scen med Sugar (Evelyn Jons), men det tycks inte riktigt ha gått in hos dem som det främst angår.  ? Ja, ni kanske inte förstår vad jag menar, men det jag sa var alltså att VI TAR OM SCENEN MED SUGAR, upprepar Georg Malvius med oändligt tålamod impregnerande sin röst. Och så gör man just det.  ? DIXIE FLYER AVGÅR SNART FRÅN SPÅR NUMMER SJU, varslar en konduktör om tågets annalkande avgång. Och Georg Malvius säger solskensstrålande att:  ? NU fungerade scenen jättebra, MEN nu har vi problem med musiken i stället! Som svar ropar någon från kulisserna:  ? Ja, just här är den ju inte klar ännu! Då vänder sig i stället regissören Malvius till Jens Nilsson, som liksom Martin Sundbom förekommer i ett antal olika roller, och instruerar honom varsamt angående ett tilltal:  ? Säg ni i stället för du! Jens Nilsson hade tänkt sig att variera uttalet en aning.  ? Säg ni! En stege ramlar omkull vid den sovvagnskupé som har byggts upp på scenen. Och det riskmomentet måste elimineras innan det blir allvar av. Behov av tejp En av de medverkande i damorkestern råkar springa in i sceneriet och får ont i låret. Behovet av fosforecerande tejp uppstår akut. Efter ett antal ?Tystnad, Var så goda!? uppmanar Georg Malvius sin ensemble att ?försöka göra något åt de karaktärer som ni har?.  ? Renodla dem. Exempelvis.  ? AJ, DE HÄR JÄVLA KLACKARNA TAR LIVET AV MIG! ropar någon som en hetlevrad kommentar om ett par illasittande skor. Nu tar regissören Malvius av sig sin röda tröja och eldar passionerat upp sig angående en scen mellan Margaret Gudmundsons Sweet Sue och Mats Ponténs turnéledare Bienstock:  ? JÄTTEFINT! MYCKET BRA! VERKLIGEN! Evelyn Jons, som Sugar, klättrar upp till Jerry, vars alias-namn i damorkestern är Daphne, i hennes sovvagnskupé. Kan klättrandet på stegen kanske gå ännu lite snabbare? Nej, snabbare än så här går det faktiskt inte. I en annan scen förekommer det referenser till moderna inslag som TV-serien Lilla huset på prärien och potensmedlet Viagra.  ? Jag vet, de fanns ju inte i slutet av 20-talet. Men det står så i översättningen. Och vi har valt att behålla det. Kalla det för poetisk licens, säger regissören Malvius sedan jag frågat honom. Kreativ anda Någon dag senare. Kvällsrepetition. Georg Malvius har nu en svart i stället för en röd tröja. Jag råkar nysa till, där jag sitter några bänkrader bak mitt i salongen.  ? Är du förkyld? Inte ? det glädjer mig! ropar Malvius glatt. Och fortsätter:  ? Ja, nu känns det nästan som om jag inte ens vet vilken pjäs det är jag som jag regisserar. Men det är min 138:e uppsättning. DET vet jag bestämt! Och så:  ? OK, kamrater! Det är mycket med det jordiska. NU ser ni hur tufft det här jobbet egentligen är! Och mina damer och herrar:  ? NU försöker vi EN GÅNG TILL! Och repetitionerna av Sugar fortsätter. I en godmodigt kreativ anda. Publik-rep den 21 september och stor galapremiär lördagen den 24 september. Intill dess är det detta som gäller:  ? Mina damer och herrar: var så goda och fortsätt! Ni är hur bra som helst. ALLESAMMANS!