I juni 2011 kommer kommissionen att lägga fram sitt lagförslag för utformningen av den framtida jordbrukspolitiken efter 2013. I november 2010 kom ett första förslag som anger inriktningen.
Systemet med direkt- och marknadsstöd ska fortsätta, men det ska bli grönare och fördelas mer rättvist mellan medlemsländerna.
Direktstöden (gårdsstöden) ska inte vara baserade på historiska referensperioder, så som nu är fallet, utan måste vara kopplade till objektiva kriterier skriver kommissionen.
Kommissionen föreslår också att landsbygdsprogrammen ska fortsätta. De finansieras både av EU och av medlemsstaterna.
Bitter strid väntar
Större delen av EU:s jordbruksstöd går till de gamla medlemsländerna. Jordbrukare i de tolv nya medlemsländerna får stöd som uppgår till 10-15 procent av vad jordbrukare i de gamla medlemsländerna får, räknat per hektar.
- Den situationen kan inte fortsätta, säger Marit Paulsen (FP) som är ledamot av Europaparlamentet och vice ordförande för dess jordbruksutskott.
Hon förutspår att det kommer att bli en hård strid mellan medlemsländerna när man ska förhandla om utformningen av EU:s jordbrukspolitik efter 2013 och långtidsbudgeten. Många länder har varit tvungna att genomföra hårda besparingsprogram till följd av finanskrisen.
- Det kommer att bli en intensiv, bitter strid, säger Marit Paulsen.
Sverige är ensam om att driva linjen att jordbruksstödet ska avvecklas. Att bara säga nej till fortsatt jordbruksstöd är inte särskilt konstruktivt anser Marit Paulsen.
Aktiva jordbrukare
Kommissionen föreslår att direktstöden ska riktas så att de går till aktiva jordbrukare.
- Det är en oerhört viktig punkt. I dag är Nestlé och Schiphols flygplats med på stödlistan, säger Marit Paulsen.
Problemet kan bli att definiera vad som menas med en aktiv bonde. Någon sådan definition finns inte i Sverige. Mycket jordbruksmark arrenderas i Sverige och det finns många som är deltidsjordbrukare.
Europaparlamentet har numera inflytande över EU:s jordbrukspolitik, både vad gäller inriktningen och budgeten.
- Det ser ut som om parlamentet har spelat bort sin maktposition. I mitt utskott är jag den enda ledamoten som inte är en stor bidragstagare från systemet, säger Marit Paulsen som är vice ordförande för jordbruksutskottet.
Behärskat av särintressen
Hon beklagar att särintressena behärskar jordbruksutskottet. Det försvagar hela Europaparlamentet anser hon.
- Man är inte trovärdig när man fattar beslut med sin egen plånbok inblandad, fortsätter hon.
Kommer jordbruksreformen att påverka svenska jordbrukare?
- Nej, egentligen inte. Sverige har ett modernt, storskaligt jordbruk. Vi har ett rationellt jordbruk och våra bönder har hyggligt levt upp till miljö- och djurskyddskraven, säger Marit Paulsen.