Straffskatt på avlopp

Många enskilda avlopp klarar inte lagens krav. Nu hotas de av både registrering och straffskatt.

MILJÖPROBLEM. Dåliga avlopp leder till miljöproblem som kan hota dricksvatten, sprida smittor och öka övergödningen.

MILJÖPROBLEM. Dåliga avlopp leder till miljöproblem som kan hota dricksvatten, sprida smittor och öka övergödningen.

Foto: Britt-Louise Spets

Luleå2013-03-08 06:00

- Ofta vet inte folk vad de har för avlopp, säger Karin Sandström, miljökontoret.

Olagliga enskilda avlopp är ett stort miljöproblem i stora delar av landet, inte minst i Stockholms skärgård och på landsbygden nära storstadsområden.

Havs- och vattenmyndigheten menar att många enskilda avlopp har bristande rening av sina utsläpp. Detta skapar stora miljöproblem i form av smittspridning och förorening av dricksvatten samt övergödning av hav och sjöar.

Byts för sakta
Det är kommunerna som ansvarar för tillsynen men den släpar efter. Havs- och vattenmyndigheten menar att de olagliga avloppsanläggningarna byts ut i för långsamt takt - den beräknas till en till två procent per år.

Avloppsskatt
Nu föreslår myndigheten att problemet ska lösas genom en särskild avloppsskatt. Den kan dock fastighetsägaren slippa om avloppsanläggningen moderniseras till dagens krav. Till detta föreslås att varje fastighet lämnar en avloppsdeklaration.

Havs- och vattenmyndigheten tror inte att det räcker med att enbart ge kommunerna mer resurser för tillsyn. I Luleå jagar inte kommunen fastighetsägare med olagliga avloppslösningar berättar miljöinspektör Karin Sandström.

- Nej, det gör vi inte direkt. Vi kan sakna en tydlig styrning uppifrån i den här frågan. Vilka avgöranden som görs blir ofta upp till den enskilde inspektören, säger hon.

Kommunen genomförde dock riktade aktioner mot enskilda avlopp runt innerfjärdarna när dessa hotades av övergödning.

Ingen vet nåt
- Vi har även gjort det i Norra Gäddvik. Men vi har ingen övergripande strategi, säger Sandström.

Miljökontoret har inte helt klart för sig hur många enskilda avlopp det finns i Luleå utan hänvisar till renhållningsbolaget. De vet ännu mindre om vilka anläggningar som uppfyller lagens krav eller inte.

- Ofta vet folk inte själva vad de har. Det är något man bör ta reda på när man övertar en fastighet. Och det räcker inte med att fråga mäklaren, de har inte heller koll, säger Karin Sandström.

Okänt antal
Länsstyrelsen ska vägleda kommunerna i deras tillsyn. Där instämmer man i det är svårt att veta hur stort problemet är i Norrbotten då antalet enskilda avlopp är okänt. Det framkom när Havs- och vattenmyndigheten i en enkät frågade landets länsstyrelser och där ville veta hur många enskilda avlopp det finns.

- Vi försökte påtala att den frågan är svår att svara på, säger Henrik Pernsteiner, miljöskyddshandläggare på länsstyrelsen.

En miljon av fastigheterna i Sverige är inte anslutna till kommunala avloppsnät.

Cirka 700.000 av dessa fastigheter har wc och annat avlopp (disk, dusch med mera).

Cirka 130.000 av de enskilda avloppslösningarna har endast slamavskiljning (olagliga).

I Luleå finns omkring 3.500 enskilda avlopp enligt Renhållningsbolaget. Hur många av dem som inte klarar lagens krav vet ingen.

Hur många enskilda avlopp som finns i Norrbotten har inte gått att få fram.

En-, två- och vissa trekammarbrunnar har endast slamskiljning vilket inte är tillräckligt enligt gällande lagstiftning. Nu krävs även efterrening.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!