Kuriren träffar Lars Bäckström och Anders Brunström, flygtekniker på flygflottilj F21 i Luleå. Båda är också klubbordförande för var sitt fackförbund på lokalnivå. Lars för Seko och Anders för Saco.
Båda uttrycker en stark oro för framtiden, både gällande bristen på nyrekrytering men också på hur löneutvecklingen för flygteknikerna ser ut.
Missnöjet bland flygteknikerna briserade när stridspiloterna 2022 fick genom en kraftig löneförhöjning med tusentals kronor efter att 40 piloterna ansökt om tjänstledighet för studier för att på så vis sätta press på Försvarsmakten att höja lönerna. Något som Seko-tidningen var först att rapportera om.
– Det stack i ögonen på oss flygtekniker när de fick sådana lönehöjningar. Missnöjet vi ser nu är i stort sett lika allvarligt. Piloternas flygtid kommer bli lidande om vi inte har den mängd tekniker som vi behöver ha, säger Lars Bäckström.
Bara en certifierad flygtekniker kan godkänna tekniskt underhåll och reparationer på flygplan och helikoptrar. För att bli certifierad i yrket krävas runt fem års eftergymnasial utbildning och praktik.
Utan teknikernas arbete förblir samtliga stridspiloter kvar på marken.
Inom försvaret och försvarsindustrin växer efterfrågan på flygtekniker. Bland annat på Försvarsmakten, Försvarets materielverk (FMV) och Saab.
I och med Natoanslutningen kommer flygteknikerna att vara ytterligare en viktig faktor i framtiden.
Samtidigt råder det brist på flygtekniker på hela den svenska arbetsmarknaden. Erfarna flygtekniker har de senaste åren gått i pension och ungefär hälften av alla nyutexaminerade flygtekniker går till andra branscher.
– Bristen innebär också en ökad press på befintliga flygtekniker vilket riskerar att påverka flygsäkerheten negativt, säger Anders Brunström.
Den här bilden speglar av sig även på F21.
Under den närmsta framtiden kommer flygtekniker att gå i pension på F21. Att utbilda sig till flygtekniker tar tid, fem år eftergymnasial utbildning och sedan två års praktik, innan man får sin licens, enligt Lars Bäckström.
– Det säger sig själv, den här ekvationen går inte ihop och som jag ser det finns det ingen planering alls, säger Lars Bäckström.
– Visst, vi har en utbildning här i Luleå men vad säger att alla som går skolan vill bo kvar i Luleå, säger Brunström.
Inom Försvarsmakten har vad som anses vara låga löner skapat ett stort missnöje. En del har sagt upp sig för att få bättre lön hos privata företag, medan andra överväger att byta yrke.
– Det är en utmaning att hitta och behålla flygtekniker. Det handlar delvist om lön i förhållande till ansvar och utbildning. Det är ett stort behov av tekniskt välutbildad personal inom andra industrier i norra Sverige. Flygbranschen, inklusive Flygvapnet får anstränga sig för att vara konkurrenskraftiga i framtiden, säger Anders Brunström.
– Utbildningen är väldigt bred där SAAB tar sin del medan andra går till företag som sysslar med vindkraft, bilmekaniker eller exempelvis som sjukvårdstekniker, säger båda två.
När en flygtekniker har fått sin certifiering inom flygvapnet ligger lönen för Sekos medlemmar på drygt 32 000 kronor. Det tycker Lars Bäckström är alldeles för lågt med tanke på vilket ansvar flygteknikerna har, samt erfarenheten som jobbet kräver.
Hur är stämningen bland flygteknikerna på F21?
– Jag skulle säga att det just nu är väldigt turbulent, säger Lars Bäckström.
Brunström och Bäckström säger också att det behövs ett eget avtal för flygteknikerna i Försvarsmakten för att skapa lugn och en yrkestillhörighet.
Piloterna har ett eget avtal i Försvarsmakten.
Kuriren har sökt Försvarsmakten för en kommentar, utan att lyckas.