Under 2022 ryckte störningsjouren ut 476 gånger efter samtal från Lulebos hyresgäster. 128 gånger konstaterade störningsjourens personal när de kommit till adressen att det var en störning.
– Flertalet är icke-konstaterade störningar. Principiellt kan man ha slutat att störa eller så har man inte stört över huvud taget, säger Sabina Oksanen, jurist Lulebo.
Störningsjouren ryckte under 2021 ut 545 gånger till Lulebo, 100-150 gånger till Bodenbo, 55 gånger till Pitebo och 50 gånger till Kalixbo, enligt statistik publicerad i tidningen Hem&Hyra.
Efter en konstaterad störning skickar Lulebo ut ett rättelsebrev till hyresgästen där de uppmanas att sluta störa. Sker en andra störning skickas ett nytt rättelsebrev men även ett brev till socialförvaltningen med uppgift att kontraktet kan sägas upp. Vid en tredje störning så har Lulebo möjlighet att säga upp kontraktet.
– Vi hade tre stycken som gick till uppsägning 2022, varav två måste flytta. Den tredje ansåg Hyresnämnden inte hade stört nog mycket, säger Sabina Oksanen.
Till Hyresgästföreningen hör medlemmar av sig i fall där de upplever att de fått problem, inte bara med störande hyresgäster.
– Om man blir störd av en granne så vänder sig många hyresgäster till hyresvärden för att de ska ta tag i saken. Om de inte gör något så vänder de sig till Hyresgästföreningen och vill att vi ska stöta på hyresvärden, säger Niclas Sundell, jurist vid Hyresgästföreningen.
Under 2022 kontaktades Hyresgästföreningen av 25 medlemmar i de fyra nordligaste länen för att få hjälp. Jämfört med 51 kontakter 2021, 50 kontakter 2020 och 64 kontakter för 2019.
– Det är en liten andel som kommer till oss. Det är svåra ärenden när det står ord mot ord. Det kan vara rätt rejäla störningar men det finns inte några vittnen. Ibland kan det vara så att man är lite överkänslig för det hörs trots allt ljud i hyreshus som man tvingas acceptera, säger Niclas Sundell.
– Man ska alltid ringa polisen om situationen kräver det, till exempel att man hör att det är ett slagsmål hos grannen. Missuppfattningen är att man tror att polisen kommunicerar med bostadsbolagen när de besökt Lulebos adresser, men vi får ingen information av polisen. Jag får förklara för hyresgästen att de även ska ringa störningsjouren eller till oss dagen efter, säger Sabina Oksanen, Lulebo.