Totalt har 8.300 elever i länet medverkat i landstingets årliga undersökning. Överlag visar materialet på att den psykiska hälsan hos länets skolelever är bra, men bryts siffrorna ned i delar är det inte längre lika munter läsning.
Skillnader mellan könen är särskilt tydlig, redan i årskurs sju har flickor oftare psykiska besvär och värk än pojkar.
I gymnasiet är det bland flickor i årskurs ett;
¤ tre gånger så vanligt att ha känt sig orolig eller rädd
¤ dubbelt så vanligt att ha varit irriterad eller på dåligt humör
¤ tre gånger så vanligt med huvudvärk, värk i rygg, nacke och axlar
¤ tre gånger så vanligt att ofta eller alltid känt sig ledsen eller nedstämd.
Ovanstående gäller de tre senaste månaderna.
Andra besvär
Maria Karlsson, skolsköterska på gymnasiet i Luleå säger att de har individsamtal med alla elever i årskurs ett. Det händer också att eleverna själva hör av sig eller att lärare larmar.
- Vanligt är att eleven söker oss för att de har ont i huvudet, axlar eller nacke. Men sedan kan det krypa fram mycket annat som att de är stressade över skolarbetet eller att de har sömnproblem eller känner sig nere utan någon orsak.
Skolan hjälper och stöttar så gott de kan, men säger Maria Karlsson, det är även föräldrarnas ansvar att fortsätta prata med sina ungdomar.
- Föräldrarna ger dem för stort ansvar när de går på gymnsiet. Jag tror de vill att vi ska fortsätta bry oss.
Studier på annan ort
Hälsobesvären är också vanligast bland elever som inte bor med sina föräldrar. Folkhälsorådet Agneta Granström säger att hon hajade till när hon läste rapporten, landstinget står bakom både Naturbruksgymnasiet i Kalix och Grans naturbruksskola i Öjebyn. Därtill studerar allt fler elever på annan ort i och med gymnasiesamarbetet i fyrkanten.
- Vi måste fundera på hur vi ska stödja eleverna. Det är särskilt viktigt när vi jobbar för att det ska vara möjligt att studera på andra orter, säger hon.