Stora skillnader i åsikter om polisen

Polisförbundet har under sommaren låtit ta reda på hur ungdomar mellan 18 och 30 år boendes i utsatta områden i Stockholm, Göteborg och Malmö ser på att bli poliser. Förbundet har kartlagt hur de ser på polisen i stort men också de bakomliggande orsakerna till att de vill eller inte vill söka till polisen. Samtidigt har en liknande kartläggning genomförts bland samma målgrupp boendes i någon av Sveriges 23 glesbygdskommuner, däribland Arjeplog, Överkalix, Övertorneå och Pajala. I tisdags presenterades resultatet av undersökningen "Polisutbildningens attraktion i utsatta områden och glesbygd". 23 glesbygdskommuner Förbundet plockade ut 13 områden i Stockholm, Göteborg och Malmö där arbetslösheten överstiger åtta procent och definierade dem som utsatta områden. Glesbygdskommunerna valdes ut efter Glesbygdsverkets definition av glesbygdskommuner i landet. Enligt verket finns det 23 sådana kommuner, varav fyra ligger i Norrbotten. De medverkande har svarat på frågor om polisutbildningen, förtroende för polisen samt utsatthet för brott och kontakt med polisen. På frågorna om polisutbildningen var svaren från båda grupperna praktiskt taget identiska. 33 procent i respektive grupp kan tänka sig söka till polisutbildningen, medan tre procent också har gjort det. Däremot var det få personer som är födda utanför Norden och bosatta i utsatta områden som kan tänka sig söka till utbildningen. "Borde prioritera bättre" När det gäller förtroendet för polisen så skiljer sig grupperna åt tydligt. Personer i åldern 18 till 30 år i glesbygdskommuner har större förtroende för polisen är motsvarande grupp i utsatta områden. Personer i glesbygdskommuner förklarade oftast att deras bristande förtroende för polisen beror på personalbrist som påverkar polisens tillgänglighet, möjlighet att snabbt vara på plats samt att klara upp brott. "Det läggs ner för mycket resurser på småsaker som att kontrollera att man har säkerhetsbältet på sig, i stället för viktiga saker", "där jag bor finns det nästan inga poliser, svårtillgängliga, känns otryggt", "bor i glesbygd och ser inte så mycket av polisen. Det kan hända att folk ringer och anmäler ett inbrott och får svaret att de inte kan komma för att de hanterar ett björnkadaver till exempel. Tycker att de borde prioritera bättre", har personer i glesbygdskommuner svarat. Personer i utsatta områden förklarade betydligt oftare att deras bristande förtroende för polisen beror på att de anser att poliserna är "fördomsfulla", "rasistiska", "otrevliga" och "maktmissbrukare". Syftet med rapporten är enligt Polisförbundet att få igång en diskussion kring hur man ökar rekryteringen av personer från andra kulturer och hur man ska få fler personer från glesbygden att söka till polisen.

Stora skillnader i åsikter om polisen

Hur ser unga i utsatta storstadsområden och glesbygden på polisen och polisyrket? Den frågan har 2.000 ungdomar, bland annat i fyra Norrbottenskommuner, ställts i en undersökning. Svaren visar på stora skillnader mellan de olika grupperna.

Hur ser unga i utsatta storstadsområden och glesbygden på polisen och polisyrket?
Den frågan har 2.000 ungdomar, bland annat i fyra Norrbottenskommuner, ställts i en undersökning.
Svaren visar på stora skillnader mellan de olika grupperna.