Så här ser det ut vid en del flerfamiljsfastigheter, kärl för matavfall och restavfall (tidigare brännbart). Här måste anpassningsåtgärder göras under året.
– Vi kommer ta kontakt med berörda under året och diskutera oss fram till hur en klok lösning ser ut just hos dem, säger Ola Cederholm, återvinnings- och avfallschef vid det kommunala renhållningsbolaget Lumire.
Anpassning till EU-direktiv är grunden till förändringarna. Efter flerfamiljshus ska fritidshus anpassas, sedan småhus (villor, radhus, kedjehus) och sist offentliga platser.
Kommunerna tar över ansvaret för sorteringen av avfall från Förpacknings- och tidningsinsamlingen, vilket även innefattar återvinningsstationerna. Så långt det är möjligt ska stationerna avvecklas på sikt, men det kan finnas områden där stationen blir kvar.
Förutom matavfall och restavfall ska nu också glas (färgat och ofärgat), plast, papper (även kartong), metall och tidningar sorteras nära fastigheten.
Återvinningsstationerna ska successivt avskaffas i så hög grad som möjligt.
Senast 31 december 2026 ska allting vara genomfört.
– Syftet är att vi ska återvinna mer och bli bättre på att sortera förpackningar. Positivt är att vi har ganska gott om tid på oss och att vi i Luleå, när det gäller flerfamiljshus ligger bra till. Det är ungefär 70 procent som redan sorterar på rätt sätt och som alltså inte behöver göra några stora förändringar, säger Ola Cederholm.
Det gäller exempelvis stora fastighetsägare som Lulebo, och många större bostadsrättsföreningar, som i sina soprum redan har de flesta av de kärl som nu införs.
"Vi kommer att ta kontakt med berörda och diskutera hur en klok lösning kan se ut hos just dem", säger Ola Cederholm, om åtgärderna det kommande året, som Lumires nya rutiner för källsortering innebär för fastighetsägare och bostadsrättsföreningar.
Men andra sorterar bara matavfall och restavfall. Där åker de boende i stället till återvinningsstationer och till återvinningscentralen Risslan med sitt övriga avfall.
I dessa fall blir det fastighetsägarens/bostadsrättsföreningens ansvar att se till att området eller soprummet anpassas till fler kärl. Eventuella kostnader för att ställa i ordning detta faller på dem. Lumire bidrar med personlig rådgivning och förslag på lösningar.
Kan det bli problem att hitta tillräckligt utrymme på vissa ställen?
– Det är svårt att säga i dag. Det ser väldigt olika ut.
Restavfall (tidigare brännbart) vid en flerfamiljsfastighet i Luleå. Notera felsorterad kartong.
Det ställs inga krav på att det ska vara tak över kärlen. Däremot ska området vara snöröjt vintertid.
– Lösningarna kan se olika ut på olika platser. Men hänsyn behöver tas till boende, omgivning och arbetsmiljö. Det måste bland annat finnas svängrum för fordonen, säger Ola Cederholm.
Några prishöjningar på grund av att antalet kärl ökar planeras inte. Om man behöver tätare frekvens på tömning än vad man har i dag så tas en avgift ut (storlek på avgift ej beslutad ännu).
Miljörummet på Björkskatan stod färdigt i september.
Vi åker till ett soprum, eller miljörum som Lumire föredrar att kalla det, på Regnvägen på Björkskatan. Där har Lulebo och Lumire tillsammans anpassat rummet till de nya direktiven.
– Vi ville skapa ett exempel som kunde inspirera. Allt blev färdigt i september, berättar Fanny Norlin, kommunikatör vid Lumire.
Tydligt uppmärkta kärl i olika färger.
Symbolerna ska ge igenkänning och förenkla sorteringen. Här en ketchupflaska med samma symbol som plastbingen i soprummet.
Den fristående lokalen är rymlig, ren och snygg. De aktuella kärlen är tydligt skyltade med symbolerna som ingår i det gemensamma nordiska skyltsystemet, som även successivt införs på förpackningar i affärerna.
Restavfall och plast har svarta bingar, glas har gröna och tidningar blå. Här finns även extra tillvalskärl för metallskrot, samt mindre kärl för lampor, batterier och mindre elektronik.
Extra tillvalskärl för bland annat batterier och mindre elektronik finns i miljörummet.
En guide där exempel på vad som innefattas i de olika symbolerna är uppsatt på väggen i miljörummet på Björkskatan.
På väggarna finns skyltar med information och en sorteringsguide.
– Det är lite plusmeny vad gäller skyltningen. Tydligare skyltning ökar trivseln och minskar risken för felsortering. Information har gått ut till de boende via Lulebo. Sorteringsguiden finns även på hemsidan och i vår app, säger Fanny Norlin.
"Det är lite plusmeny vad gäller skyltningen", säger Fanny Norlin.
2025 står fritidshus och småhus på tur för anpassning av källsorteringen, och därefter publika platser som exempelvis Stadsparken och Gültzauudden.
Lumire har redan i dag ett test igång på Storgatan med digitala kärl som via sensorer skickar signaler när de behöver tömmas.
Lumires soptunnor som själva säger till när de ska tömmas. Ett försök som renhållningsbolaget gör på Storgatan i Luleå.
Lumire klarar sig med befintliga sopbilar tills vidare. När småhus och nya typer av kärl kommer in i bilden kan man behöva köpa in nya fordon. Beslut kommer i närtid. Väntetiden på fordonen är 1,5 år.
– Anledningen till att vi börjar med flerfamiljshus är att där har vi redan de fordon som krävs. Vilka investeringar vi behöver göra i framtiden i exempelvis nya fordon beror på vilka lösningar vi väljer, säger Ola Cederholm.
Beslut angående vilket insamlingssystem som ska gälla för småhus tas under december. Nya och fler kärl kan även innebära anpassningar för husägarna. Exempel på kärl med flera olika sektioner i samma finns sedan tidigare på andra orter.
– Det kommer säkerligen vara utmaningar i framtiden på vissa ställen, exempelvis tillgängligheten för fritidshus. Där tittar vi på lösningar, säger Ola Cederholm.
Det här är ett exempel på hur kärl kan se ut för småhus när rutinerna förändras. Lumire har dock ännu inte fattat något beslut för Luleå.