Stor brist på polishundar

Det är stor brist på polishundar i Norrbotten och övriga landet.
Efter attacken mot World Trade Center började USA köpa hundar i Sverige.
Och efter att hundskolan i Sollefteå lagts ner får nu polisen lita till privata hundägare som av olika anledningar vill sälja sin hund.

LULEÅ2004-01-21 06:30
I Norrbotten finns för närvarande 13 polishundar, varav nio är skolade för att klara både eftersök på personer och på narkotika samt två som är bombhundar.<br>Det är betydligt färre antal än för några år sedan, men besparingar har påverkat även här och enligt Krister Österstedt, en av instruktörerna i Luleå, är det särskilt besvärligt under sommarperioden, då delar av styrkan är på semester och de som arbetar får ett otroligt stort område att ansvara för.<br>Det finns planer att förstärka med ytterligare fyra hundar. Dessa skulle i så fall placeras i Luleå, Östra Norrbotten och Kiruna-området.<br>USA köper upp alla hundar<br>Men att få tag i hundar som klarar av uppdraget som polishund är inte det lättaste.<br>Tidigare så servade hundskolan i Sollefteå med en stor andel av polisens hundar, men den är nu nedlagd och efter den 11 september 2001 och attacken mot World Trade Center, så köper USA en hel del hundar i hela Europa och också då i Sverige. Det har talats om att en ny hundskola ska öppna i Sollefteå, men tills vidare får polisen lita till privata hundägare. Schäfern är fortfarande den mest efterfrågade rasen och det man är intresserad av är hundar som är omkring 18 månader gamla.<br> ? Det är för stort lotteri för oss att köpa valpar. Fungerar de då inte som tjänstehundar så är det inte så roligt för hundföraren. Han säljer ju gärna inte en hund som han haft i 18 månader och fäst sig vid, säger Roger Nilsson.<br>Hur får ni då köpa hundar privat? Vem säljer sin hund som de haft så länge?<br> ? Ja, det är ju inte så lätt och just nu är vi i skriande behov av flera hundar, men de gånger vi fått köpa en hund så har ägaren eller någon i familjen fått allergi, familjeförhållandena har ändrats eller man har flyttat och inte kunnat ta hunden med sig. Det händer också att man köpt en hund som kräver mycket aktivitet och man upptäcker att man inte har ork eller tid att ge den det. Då säljer man gärna hunden till oss, för då vet man att den får det bra, säger Roger Nilsson.<br>Lydnad oerhört viktigt<br>Polisen betalar allt mellan valppriset och upp till 30.000 kronor för en hund, men innan dess får hunden genomgå omfattande tester för att man ska se att den är frisk och har de egenskaper som krävs. Det handlar mycket om psyket, om hunden är modig nog, uthålligheten ? var dess gräns för att den ska bli arg går och så vidare.<br> ? Lydnaden är oerhört viktig, det är det som genomsyrar hela vårt arbete med hunden, men det är saker som vi som hundförare kan lära ut, så det avgör inte om vi är intresserade av en hund, säger Roger Nilsson, som vi träffade i Hertsö ridstall där hundförare från länet samlats till ett övningspass. <br>En polishund får tjänstgöra i princip till den blir tio år ? om den är frisk. Hundföraren börjar ofta inskolningen av en ny hund när den förra har ett par år kvar att arbeta. <br>Det ställs alltså stora krav på polishundar. Vad ställs då för krav på dess förare?<br> ? Man måste förstås gilla hundar och vara en duktig polis. Givetvis är det roligt att om man gillar hundar att få syssla med dem i sitt arbete, men det är inte alltid så glamouröst som det kan verka. Som hundförare får man vara beredd att rycka ut när helst vi behövs, oavsett om man egentligen skulle ha varit ledig och hade just hunnit sätta sig i soffan en lördag kväll för att ta ett glas vin. Men de som ska bli hundförare får vara med för att se vad arbetet går ut på. Vi testas varje år. Det har ju hänt att hunden inte jobbat på rätt sätt, men att det varit föraren som inte fungerat, säger Roger Nilsson.<br>Roger Markaberg arbetar som polis och hundförare i Boden och schäfern Bravo är hans första hund.<br>En gammal dröm<br> ? Jag har alltid älskat hundar och det var länge en dröm att få bli hundförare. Det är en otrolig förmån att få arbeta med sin hund. Det är ett bra sätt att hålla sig i form, man måste orka vara igång mycket och det är en speciell känsla när man lyckats med ett uppdrag, eller rättare sagt när hunden lyckats, för den är ju outstanding jämfört med oss på att hitta det den ska, säger han.<br>Även om hans hund bara är två år, så följer den, all störning från de andra hundarna till trots, lydigt sin husses kommandon och det går inte att ta miste om ivern och glädjen i att få göra olika övningar.<br> ? Vi försöker att träna i olika miljöer och göra övningarna så verklighetstrogna som möjligt. Därför sätter vi till exempel på en munkorg på hunden när vi tränar att den ska bita en figurant som inte har en skyddsärm på sig. Tränar man bara med skyddsärm, blir de konfunderade när de ska bita bovar, som ju är oskyddade, förklarar Krister Österstedt.<br>De flesta uppdragen för hundpatrullerna handlar om att söka igenom brottsplatser och spåra brottslingar. Men inte minst under jakt- och bärsäsongerna då personer går vilse eller insjuknar i skogen blir det många sådana sökuppdrag. <br>300 uppdrag förra året<br>Under fjolåret hade hundpatrullerna omkring 300 uppdrag i länet. 60 gällde eftersök av narkotika, 47 gällde eftersök av försvunna personer och resten brottsplatsundersökning och jakt efter bovar. <br>När det gäller eftersök av försvunna, är hundarna lärda att lukta sig fram till den som söks. För detta används olika metoder. Antingen får hunden lukta på något plagg som tillhör den försvunna och då bestämma vilket spår den ska söka. Eller så bestämmer hundföraren vilket spår den ska ta och sedan sköter hunden om att följa det spåret och klarar det då också även om väder och andra förhållanden stör, till exempel om andra människor korsat det spåret.<br> ? Hundens nos klarar att vid gynnsamma väderförhållanden ta vittring på kilometers håll. Vi får ofta förfrågningar då allmänheten är med och söker om de kan göra det utan att förstöra för hunden och det kan de bara de vet var de rört sig och gärna att man markerar hur långt man gått när man sökt. Då kan vi ta vid där de slutat, säger Roger Nilsson.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om