Demokratiseringsprocesser går ofta i vågor menar Isabell Schierenbeck, fil dr i statsvetenskap på Göteborgs Universitet, med politisk utveckling och demokratisering i Mellanöstern som specialområde. I Egyptens fall framstår det inte som att militären tänker införa militärdiktatur, då hade de gjort det redan efter Mubaraks avgång enligt Isabell Schierenbeck.
- Men får man inte till ett nyval eller en ny konstitution snart då finns det en risk för det. Det är viktigt med internationella påtryckningar som visar att man inte accepterar en militär regim i Egypten.
Vad händer om det blir samma resultat vid ett nyval?
- Den sekulära oppositionen måste förstå att det finns ett stort stöd för det muslimska brödraskapet. En stor del av Egyptens befolkning är religiös och muslimska brödraskapet har sett till att fattiga fått vård, skolgång och mat under lång tid. De som hamnar utanför makten måste acceptera rollen som oppositionsparti. Det går att påverka även i opposition genom att utöva påttryckningar och kräva ansvar av regeringen. I ett land utan erfarenhet av demokratiska val blir det ofta svårt att lita på de demokratiska institutionerna. Det blir svårt att ha tålamod och vänta tills nästa val om det är osäkert om man har en ärlig chans. Detta är vanligt under övergångsperioder. Det är också vanligt att ledarskiktet i övergångsfasen inte agerar som demokratiska ledare menar Isabell Schierenbeck.
- Demokratin måste sippra ner på gräsrotsnivå.
Vad maktövertagandet kallas av stater och internationella aktörer, militärkupp eller inte, är viktigt eftersom det får konsekvenser för biståndspolitiken.
- Det blir svårare för västländerna att dela ut bistånd till Egypten om det skett en militärkupp. Egypten är mycket beroende av bistånd och om det skulle strypas skulle det få långtgående konsekvenser säger Isabell Schierenbeck.