Kollegan Bernt Henriksson, regionchef för gasolverksamheten,som numera hanteras av företaget Flogas, minns tillbaka:
– Det var en hel avdelning,15 personer från hela landet, som var iväg på en konferans. Bara tre av dom klarade sig.
Bernts kollega, Lennart Grundström, 55 år från Piteå, som var den ende Norrbottningen i gruppen, hörde till de som inte överlevde.
Bernt Henriksson var själv på resa när det tunga beskedet om färjekatastrofen kom:
– Ja jag var också på en konferens, i Sundsvall, när vi fick beskedet att färjan förlist. Det blev en mycket låg stämning och vi samlades för att sedan återvända hem.
– Det var ju sorg och chock inom hela Statoil och det kändes väldigt tungt för oss att ta itu med det påbörjade arbete som våra kollegor hade liggande på sina skrivbord, säger Bernt men nämner att företaget ställde upp bra och tog hand om sina anställda.
– Man skänkte bland annat en stor summa pengar till Estonia- insamlingen.
Kollegans död i förlisningen och katastrofen i sin helhet finns för alltid kvar i hans medvetande och har förstås satt sina spår även om det nu är länge sedan:
– Jo man påminns ju om det då och då, som när det talas om båtflyktingar till exempel.
Med en av de tre som överlevde katastrofen har Bernt Henriksson sporadisk kontakt.
– Alla tre är pensionärer i dag och de mår bra, de fick bra behandling och stöd konstaterar Bernt Henriksson, som kom att ta över sin bortgågna kollegas tjänst inom gasolförsäljningen.