Statliga pengar betalas årligen ut till landsting och kommuner som kan redovisa att de förbättrat psykiatrin.
– Det som är lite deppigt med prestationspengar är att län som det redan går bra för, får mer pengar. Men de som har det lite knackigt och kanske skulle behöva mer, får dem inte. Metoden är inte vattentät, säger Lotta Jernström, handläggare på SKL.
Efteråt behöver inte landstingen redovisa hur de använt pengarna.
– Nej, de behöver inte återrapportera till oss. Vi har ingen jättebra bild av vart pengarna går, det skulle vara intressant att veta, säger Lisa Minell, handläggare på fSKL.
I slutet av 2013 fick Norrbottens läns landsting 3,9 miljoner kronor till vuxenpsykiatrin.
– Stimulansmedlen ska gå till psykiatrin för att kompetenshöja och utveckla vården. Men på min nivå har vi inte sett pengarna i alla fall. De hade kunnat gå till att anställa en kvalitetsansvarig person, till exempel, säger Yvonne Ranebratt Olovsson, verksamhetschef Piteå psykiatri.
Inte heller Malmfältens psykiatri har tagit del av pengarna, enligt verksamhetschefen Inga-Lill Modig.
Ranebratt Olovsson menar att personalen får mer att göra, men utan del av belöningen i form av statliga medel.
Ett exempel är arbetet med nationella kvalitetsregister, där Norrbotten misslyckades under 2014.
– Vi har förstått när vi pratat med andra, att på andra ställen så har man fått pengarna. Det finns ju ett pedagogiskt syfte, att här är pengar vi fått för att vi jobbat med att höja kvaliteten, säger Yvonne Ranebratt Olovsson.
Karin Nordberg, länssamordnare för psykiatrin, uppger att de 3,9 statliga miljonerna gått till mödra- och barnavårdspsykologer samt aktiviteter kring kvalitetsregister och tvångsvård.