Stärkt position i Norrbotten

Under hösten skulle regeringen ha lagt fram förslag till nytt försvarsbeslut. Men händelserna i Kaukasus med Rysslands invasion av Georgien har gjort att förslaget skjuts upp till i vår. Under den tiden ska noggranna analyser göras av det säkerhetspolitiska läget och hur det påverkar Sverige och försvaret. Kristina Zakrisson, ordförande för socialdemokraterna i Norrbotten och riksdagsledamot, applåderar regeringens beslut. - Det är bra att regeringen inser att man måste tänka om. Tidigare talade man bara om hur mycket pengar försvaret skulle få och sedan till vad de skulle användas till. Nu borde man inse att man i stället bör bestämma vilken typ av försvar som vi ska ha och därefter bestämma hur mycket det får kosta. Bra underlag
Den moderate riksdagsledamoten Krister Hammarbergh tycker också att det är bra att försvarsbeslutet skjuts upp. Han säger att det ger Försvarsmakten tid att skaffa sig ett bra underlag till förslag på vad som ska göras. Han säger att den analysen är nödvändig om Försvarsmakten ska få kontroll över sin ekonomi. Samtidigt talar han om den ökade säkerhetspolitiska roll som Barentsregionen fått under senare tid. Anledningen är de stora naturresurser som finns i området, gas och olja. - Ryssland har mycket noga markerat att man har äganderätt till de här områdena. Kanada agerar också. Allt detta har lett till att Norge satsar mer pengar på försvaret i norr. Vill behålla F 21
Hammarbergh anser att det nya säkerhetspolitiska läget gynnar de militära verksamheterna i Norrbotten. Han säger att de flesta politiker verkar vilja behålla F 21. Och att Försvarsberedningen (som består av representanter för de politiska partierna) var eniga om att Sverige ska ha subarktisk förmåga. Enligt Hammarbergh är det positivt för Jägarbataljonen i Arvidsjaur. Centerriksdagsmannen Stefan Tornberg tycker också att det är bra att regeringen gör en noggrannare analys av det säkerhetspolitiska läget i Europa. Enligt Tornberg påverkas Sverige indirekt av Rysslands invasion av Georgien. I det sammanhanget talar han om det åtagande som Sverige har tillsammans med EU om de baltiska staterna. - Det betyder att vi inte kan vara stillatigande vid en rysk attack på Baltikum. Det måste vi ha en beredskap för. Hitta lösningar
Tornberg säger att samma sak gäller Ishavet med tanke på de stora naturfyndigheter som finns där. Och Östersjön när ryssarna byggt sin gasledning. Regeringens beslut att skjuta upp försvarsbeslutet gillas också av Lars Jäderblom som är chef för F 21. Enligt Jäderblom ger det Försvarsmakten större möjlighet att hitta lösningar som ger Sverige ett starkt flygvapen. Han anser att grunden är ett intakt F 21 och ett intakt F 17 i Ronneby med vardera två divisioner Jas 39 Gripen. Viktig närvaro
Han anser att det är en förutsättning för att flygvapnet ska klara sina åligganden, bland annat att producera insatsförband. - Det är också viktigt med vår närvaro i norra Sverige. Tomt på kartan ger märkliga signaler om vår syn på Barentsområdet. Och den inställningen har också många politiker som jag talat med, säger Lars Jäderblom. F 21-chefen anser också att flera argument talar för F 17, bland annat för incidentberedskap, alltså övervakning av svenskt luftrum, i södra Sverige.

Stärkt position i Norrbotten

Förslag till nytt försvarsbeslut skjuts upp till i vår. Regeringen vill att en ny säkerhetspolitisk analys görs med anledning av Rysslands invasion i Georgien. - Det nya läget har stärkt de militära verksamheterna i Norrbotten, säger moderate riksdagsledamoten Krister Hammarbergh.