Stäng spjället, nu kommer häxorna!
Första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen, någon gång mellan den 22 mars och den 25 april, infaller påsken - den äldsta och viktigaste kristna högtiden.
Natten till skärtorsdagen trodde man att häxorna flög till Blåkulla på sina kvastar. - Men de ville gärna rida på både boskap och människor också, så det gällde att förebygga det genom att rita ett kors på ladugårdsdörren och stänga spjället till öppna spisen.I till exempel Västergötland var det vanligt med påskeldar på skärtorsdagens kväll för att skrämma bort häxor och andra övernaturliga väsen. Häxorna kunde man skjuta ner med lite silver i blykulan, trodde folk. Om man kände igen häxan kunde man också ropa hennes namn, så skulle hon ramla ned. Det var samma häxtro som urartade och ledde till häxbränningar i slutet av 1600-talet.Långfredagen är dagen då Jesus pinades på korset.- Den dagen skulle man vara helt stilla i hemmet och ta det lugnt. På radion spelades psalmer och fram till 1969 var offentliga nöjen som dans och bio förbjudna.Den som vaknade först fick gå runt och ge de andra i familjen ris, alltså piska dem med björkris.- Det var en lite lustig tradition, men den höll man på med till minne av Jesu lidande på korset.På påskafton hände inget speciellt, men natten mellan påskafton och påskdagen återvände häxorna från Blåkulla, så det gällde att inte börja elda för tidigt på morgonen, för då kunde de komma in genom spjället.Glädjedagen
Påskdagen till sist var den stora glädjedagen. Den som gick upp tidigt kunde få se solen dansa på himlen. På påskdagen avbröts den sex veckor långa fastan och det blev tillåtet att äta kött och ägg igen.- Fast häruppe i Norrbotten hade hönorna inte börjat värpa ägg till påsk, så det är en tradition som kommit till oss senare, säger Per Moritz.
Påskkäringar eller häxor, som de egentligen är, har sitt ursprung i gammal folktro. Man trodde att häxorna red till Blåkulla på kvastar för att fira påsk med djävulen.Påskkort började vi skicka i början på 1900-talet, ungefär samtidigt med jul- och nyårskorten.Påskharen, som ger godis till barnen, är en en tysk tradition som kom till Sverige på 1900-talet. Att det är just en hare man har plockat upp som symbol beror förmodligen på en feltolkning av bilderna på gamla träsnitt, föreställande Bibelns offerlamm.Ägg var förbjudet att äta under fastan och därför blev äggen ett festligt inslag i påskdagens mat, åtminstone i södra Sverige där hönorna hade hunnit börja värpa. Sedan har äggen blivit en symbol för pånyttfödelse och fruktsamhet. Seden att måla ägg har sina rötter på kontinenten. Att lägga godis i påskägg är en modern tradition.Kycklingar, påskfjädrar och den gula färgen vi gärna har på påskpyntet hör ihop med äggen. Att ta in påskris och dekorera med fjädrar började vi med på 1930-talet.
Så jobbar vi med nyheter