Samtidigt saknas inte skeptiker till Norrbotniabanan. Jan-Erik Nilsson, professor i transportekonomi, anser att hans slutsats från tidigare analys står sig:
– Det är för stora kostnader sett till den mängd gods och människor som kan komma att använda den, säger han.
Urban Eriksson ger en annan bild.
– Nyttan med Norrbotniabanan är halverade restider och sänkta kostnader för transporter av gods med upp till trettio procent, kanske ytterligare, säger Eriksson.
Med Norrbotniabanan färdig skulle det finnas dubbelspår där den nya järnvägen tar omfattande godstrafik och persontrafik medan Stambanan avlastar, och där kan också tomma vagnar köras.
Trafikverket avvaktar emellertid. Det återstår planeringsarbete för Norrbotniabanan. Beslut saknas om fortsättningen. Järnvägen finns inte med i nationella planen för 2014-2025 och byggs järnvägen därefter är den klar 2040.
Men Stambanan är hårt belastad och riskerar enligt Trafikverket att förklaras överbelastad. En genomförd studie från verket visar på tre möjligheter för Stambanan:
Smärre uppgraderingar: Ger inte en långsiktig lösning
Sju mötesstationer kan byggas på sträckan Älvsbyn–Vännäs: Möter kapacitetsbehovet några år.
Dubbelspår: Skulle tillföra hög kapacitet men kostar 39-41 miljarder kronor. Då menas nytt spår 30 mil på sträckan Boden–Vännäs och Vännäs–Gimonäs, samt uppgradering av befintligt spår.