Stadsliv: Pigg pensionär som jobbar med sin hobby
Det började med ett brinnande intresse för flugfiske och böcker om flugfiske. Nu har Leif Erixon ett eget antikvariat, fyllt med med böcker om allt mellan himmel och jord.
Foto:
Det är böcker från golv till tak. Ordningen är dock god och allt är sorterat efter ämnesområden och det mesta har han i sitt eget huvud. Han är inbiten flugfiskare och började för många år sedan att köpa in alla böcker han kom över som handlade om flugfiske. Då han kontaktade folk som hade boksamlingar ville de ofta att han skulle köpa alla böcker, inte bara de om fiske och jakt. - Många sa helt enkelt att jag fick ta allt eller inget och då tog jag alltihop. Till slut var det helt enkelt dags att göra någonting åt de andra böckerna, som jag så att säga fick på köpet, förklarar han. Måste rekommenderas
Först hyrde han ett garage på stan där han förvarade alla böcker han fick in. Sedan hyrde han en lokal på Kronan, vilket blev grunden till det som i dag är antikvariat Viking. Sedan tio år tillbaka är Leif Erixon medlem i Svenska antikvariatföreningen. En förening som vem som helst inte kan bli medlem i bara för att man har en boksamling. - Ett av kraven är att man inte får ha något annat yrke vid sidan om. Vidare måste man rekommenderas av någon medlem och även godkännas av de andra medlemmarna, berättar han. Mycket är skräp
Att få tag på böcker är inte något större problem för honom. Oftast handlar det om böcker som kommer från dödsbon. Ibland kan det handla om några hundra böcker, men det kan också vara boksamlingar på 10.000 böcker. Eftersom han är den ende i stan som köper in gamla böcker, tycker han att han har det lite förspänt. - Men det mesta är faktiskt bara skräp. Av det jag köper in plockar jag ut det som jag bedömer vara säljbart och det handlar om åtta till tio procent. Resten stoppar jag i kartonger och kör till återvinning som brännbart. I början var det svårt att slänga böcker, men det har jag kommit över för länge sedan, konstaterar Leif Erixon. Kastat de värdefullaste
Bland det som sorteras bort nämner han gamla romanserier som stått som prydnader i bokhyllorna, gamla uppslagsverk och annat. - Många har kastat bort de värdefullaste gamla böckerna och sparat dem med läderomslag och guldskrift, som ofta inte har något värde. Men det händer att man hittar fynd. Nyligen fick jag in en bok som är tryckt 1570, men jag vet ännu inte vad den är värd, påpekar han. Olika utgåvor
Att värdera gamla böcker är inte heller så lätt. Det handlar om olika utgåvor, författare, bokens skick med mera. Han säger att han i början ofta betalade för mycket för boksamlingarna han köpte in. - Det finns inget som heter rätt pris. I olika genrer vet man att boken är värd mellan 50 och 200 kronor. Men exempelvis en roman av Strindberg i förstautgåva kan vara värd tusentals kronor och en nyare upplaga av samma bok bara värd 30 kronor, förklarar Leif Erixon. Kunder i hela världen
Tack vare internet består i dag kundkretsen av bokköpare runt om i hela världen. Visserligen har han ännu ingen egen hemsida, utan använder sig av Svenska antikvariatföreningens hemsida. - Ungefär hälften av försäljningen sker via internet och resten till kunder som kommer hit. De värdefullaste böckerna säljs oftast via internet, säger han. Privat boksamling
Nu säljer han inte allt han får in. Genom åren har han byggt upp en egen privat boksamling. Det handlar givetvis om fiskeböcker, men även en hel del andra böcker. - Jag kommer ofta i konflikt med mig själv om jag ska behålla boken eller sälja den, påpekar han och låter nästan lite bekymrad. Pigg pensionär
Någon guldgruva är det inte att driva ett antikvariat. Men visst går det att tjäna pengar på att köpa och sälja gamla böcker. - I storstäderna är det många antikvariat som det går riktigt bra för. Det skulle gå att utöka verksamheten här, men då skulle jag behöva anställa folk och det är inte så lätt. Det krävs nämligen mycket speciell kunskap då det gäller priser, upplagor med mera, påpekar Leif Erixon. I dag är han 69 år fyllda och pensionär. Men att stänga antikvariatet och sluta jobba skulle han inte kunna tänka sig. - Jag ser inte det här som ett jobb, utan en hobby. Jag tycker faktiskt synd om mina gamla kompisar som är pigga och vitala, men inte har någonting att göra på dagarna, avslutar Leif Erixon.
Så jobbar vi med nyheter