Spritpolis vill ha bildbevis

Alkoholhandläggarna Håkan Auland, Luleå, och Nadja Lukin, Haparanda, vill ha med bildbevis i sina utredningar om krogar som inte sköter alkoholutskänkningen på rätt sätt. Det kan till exempel gälla avslöjande bilder på överförfriskade gäster eller glaskross.

LULEÅ2007-01-30 06:00
<P>Men att ta "fyllebilder" på krogarna är en känslig fråga, så de båda tjänstemännen begär besked från länsstyrelsen om det är lagligt eller inte. Alkoholenheterna i Luleå och Haparanda är inte ensamma om önskemålet att fotografera eller filma vid tillsyn på fältet. Liknande framställningar har kommit till länsstyrelserna i Västerbotten och Västernorrland. Inte än har något avgörande kommit. Det var på ett möte för alkoholhandläggare från hela Norrland som idén diskuterades.<BR>- Teknikutvecklingen har i dag gått så långt att det är väldigt lätt att ta både bilder och filmer från krogmiljö och använda dessa i ärenden, framhåller Håkan Auland.<BR><SPAN class=mr><BR>Bra komplement<BR></SPAN>Han vill kunna dokumentera den allmänna ordningen på en restaurang - eller rättare sagt oordningen. Bildbevisen kan framför allt vara bra när ord står mot ord. Krögaren kan till exempel förneka att så kallade helrör (hela flaskor med sprit) säljs men blir då överbevisad genom bilddokumentationen.<BR>- Det är ett komplement i vart fall, säger Håkan Auland. Samtidigt medger han att det är en känslig integritetsfråga. Redan i dag förekommer vimmelbilder från krogarna på dagstidningarnas nöjessidor och på internet, men där har kroggästerna ställt upp frivilligt och låtit sig fotograferas. Restaurangerna tycker i regel att det är bra reklam. Här är det ett annat läge och säkert finns krogbesökare som inte vill bli fotograferade av en eller annan anledning. Så vad händer om de kommunala alkoholhandläggarna kommer och filmar? Kan en verksamhetsinnehavare vägra att bilder tas på hans serveringsställe och/eller på personer inom ramen för tillsyn enligt alkohollagen? Vad säger gästerna? Och ska de personer som fotograferas hamna på bilder i en kommunal akt. Är den då offentlig? Är det någon skillnad om de förses med hemligstämpel?<BR><SPAN class=mr><BR>Svår gränsdragning<BR></SPAN>I Sundsvall har vimmelbilder på nätet avslöjat att en av stadens krogar släppt in minderåriga, vilket ledde till att alkoholenheten agerade direkt. Men var går gränsen? Det går att pixla bilder och sudda ut ansikten, så att ingen kan identifiera personen. Kanske det kan göra skillnad? undrar alkoholhandläggarna.<BR>- Det blir juristerna som får titta på det, avgöra om det är förenligt med personuppgiftslagen, sekretesslagen eller annan lagstiftning, säger Håkan Auland till Kuriren. Han har begärt svar "så snabbt som möjligt".<BR>- Det här är en viktig och väsentlig fråga för oss, anser Håkan Auland. Lars Mickelson, krögare i Luleå, tycker att det ska bli intressant vad juristerna på länsstyrelsen kommer fram till.<BR>- Visst, jag kan förstå att inspektörerna vill göra ett bra jobb. Då kan det vara ett bra verktyg med fotografering. Säg att det sker en tillsyn en fredag kväll. Det är riktigt djävla stökigt inne på krogen, utanför står folk och spyr. Men när inspektören kommer tillbaka på måndag, ställer sig krögaren helt oförstående. Nej, så var det inte. Gästerna utanför måste ha kommit från en annan krog. Då är det bra med bevis, tycker Lars Mickelson.<BR>- Men sett från gästernas synpunkt är jag tveksam. Tänk om en överförfriskad gäst sitter i fel knä, ska det bli offentlig handling hos kommunen?</P>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om