Splittrad bild om gymnasiet

Gymnasieskolorna i länet lyckas inte få lika många elever att fullfölja sina studier som i övriga landet. Samtidigt har Norrbotten fler elever som är behöriga till högre studier. Så splittrad är bilden i en ny stor undersökning av gymnasieskolan.

LULEÅ2008-10-15 06:00
Sveriges kommuner och landsting (SKL) har jämfört gymnasieskolorna i landet. De har tittat på fyra områden: slutbetyg, arbetsmiljö, vidare högre studier och arbetsliv samt deltagande i allmänna val.Tittar man på hur de norrbottniska kommunerna klarar kvaliteten i sina gymnasieskolor så är det ömsom vin och vatten - och det ofta inom samma kommun.Piteå visar till exempel ett gott resultat när det gäller andel elever som fullföljt sin gymnasieutbildning inom tre år - 79,6 procent av de elever som började årskurs ett klarade också att ta sin examen. Det ger Piteå en 13:e
plats i riket.Lägre betyg
I Piteå är avgångsbetygen lägre än normalt (214:e kommun) men 91,2 procent av eleverna är behöriga för högre studier. Det är dock endast 38,3 procent av dem som väljer att gå vidare till universitet och högskolor.I Haparanda fullföljer 61,4 procent av eleverna gymnasiestudierna (plats 262) men staden ligger i Sverige-topp (fyra) när det gäller behöriga till högre studier. Det är också många i Haparanda som går vidare, 52,6 procent vilket ger en elfte plats i Sverige.- När det gäller siffrorna för behörighet och för vidare studier så utgår vi där ifrån dem som fullföljt sina gymnasiestudier, säger Joakim Feldt, utredare på SKL.Han inser att resultaten ser ut att peka åt olika håll men säger:- Jämförelsen ska ses som en verktygslåda som ska nyttjas för vidare diskussioner och analys ute i kommunerna.Skärpa sig
SKL:s jämförelse utgår från var eleverna bor. Men nästan fyra av tio elever går i en skola som inte ligger i eller drivs av hemkommunen.- Undersökningen pekar inte ut de skolor som borde skärpa sig, säger Sven Sundin, undervisningsråd på Skolverket.Många elever går alltså gymnasiet i en annan kommun eller i friskola. Det gör det svårt för kommunerna att dra rätt slutsats av SKL:s jämförelser och för skolor med sämre resultat att hitta förebilder menar Sundin.Lätt gå fel
- SKL har inte gjort något fel men det är lätt att gå fel i deras tabeller, säger han.Sven Sundin berättar att Skolverket gjort liknande undersökningar och jämförelser av gymnasieskolan och dess resultat. Av dem kan man se att länets flickor klarar sig bättre än rikssnittet, pojkarna sämre.I Norrbotten varierar resultaten starkt mellan kommunerna bland de otaliga tabellerna som SKL nu lägger fram. Vi väljer att redovisa siffrorna för dem som fullföljt sina studier, kommun för kommun samt andelen av dem som går vidare till högre studier (se tabell).Långt ned
Piteå är den kommun som lyckas bäst med att få sina elever att fullfölja gymnasiet (13 i riket) men de flesta kommunerna ligger långt ned på rankningen. Överkalix och Haparanda toppar listan över de som skickar sina studenter vidare till högre studier, här är Pajala sämst.Lärarnas riksförbund (LR) var på tisdagen snabbt ute och kritiserade SKL:s undersökning. De menar att det är svagt av SKL att försöka hitta förklaringar till varför det är så stora skillnader mellan landets gymnasieskolor.- Det är ett misslyckande för skolan att tre av tio elever hoppar av eller får slutbetyg utan behörighet till högskolan. Det anser tydligen också SKL men det hade då varit befogat att få ett försök till analys av varför så är fallet, säger Metta Fjelkner, LR:s
förbundsordförande.
SKL:s undersökning visar bland annat:68 procent av eleverna som började på gymnasiet 2004 fullföljde sina studier 2007. Det är dock stor variation mellan kommunerna. Siffran är lägre än snittet inom OECD (85 procent) men inget annat land har så många elever som går på gymnasiet som Sverige, 90 procent. Inom OECD är snittet 80 procent.Det är stor variation mellan kommunerna när det gäller elever som studerar vidare efter gymnasiet - från 13 till 70 procent.Källa: SKL
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!