Fram till utgången av 2025 ska Sveriges Radio spara 225,5 miljoner kronor.
– Ett antal chefer och nyckelpersoner har jobbat fram en plan för hur besparingarna ska gå till, samtidigt som vi vill freda så många som möjligt av de som skapar vårt unika innehåll, berättar Cilla Benkö när vi ses för en kort pratstund på redaktionen efter dagens möten innan hon återvänder till Stockholm
Av 2002 tillsvidareanställda i hela landet ska 180 bort berättar hon. Alla över 62 har erbjudits möjlighet att gå i förtida pension, så vissa har valt det. Andra har slutat av andra orsaker.
Men det räckte inte.
– 31 januari lade vi ett varsel på 100 tjänster.
Hon kan inte svara på hur många färre det kommer att bli i Norrbotten eftersom det inte är färdigförhandlat.
I dagsläget har två assistenter varslats, 1,5 tjänst. Dessa arbetar idag med tablåer, skriver kontrakt och musikrapporter och tar emot besökare i receptionen. Deras roll försvinner helt och hållet i den nya organisationen.
Vad som också är klart är att man går från fyra till två chefer i Norrbotten.
Sparar man lika mycket överallt?
– Nej, och det har vi tydliga med från början, att vi inte vill lägga en procentsats som blir lika för alla oavsett vad det kommer att få för konsekvenser. Vi har snarare tänkt: Vad är det vi vill att Sveriges Radio ska vara 2026 när vi får det nya sändningstillståndet för att möta publiken på bästa sätt? Vi vill behålla sådant som vi tycker är extra viktigt och utvecklingsprojekt som vi känner att vi måste genomföra för att fortfarande kunna vara ett starkt företag.
Radioföljetongen som har producerats i Luleå är ett av de program som helt och hållet läggs ner.
– När den startades så var det något ganska unikt. I dag finns det många som gör motsvarande innehåll och vi har allt svårare att säkra de största och viktigaste titlarna eftersom det blir dyrare och dyrare med rättigheterna. Det är helt enkelt en produktion som kostar mer och mer samtidigt som den har färre och färre som lyssnare.
Kommer besparingarna att märkas i etern här i Norrbotten?
– Ytterst är det ett ansvar för den lokala kanalchefen. Om Sveriges Radio blir 180 personer färre så kommer det att märkas på olika sätt. Sedan om publiken blir mer missnöjd är svårt att säga. En del kommer inte att märka någon skillnad alls, därför att programmen som de lyssnar på kommer att vara helt orört och låta precis likadant framöver. Andra, till exempel de som har lyssnat på Radioföljetongen, kommer att förlora något som de har tyckt har varit väldigt bra och som ingått i deras vardag.
Den senaste tiden har det framkommit stark intern kritik från anställda på Ekot som arbetar med Studio Ett och P1 Morgon över att nedskärningarna medför en alltför stressig arbetssituation som kommer att gå ut över kvaliteten.
– Ja, det finns en dialog mellan Ekots ledning och medarbetarna kring Ekots besparingar. Och det är klart, att jobbar man på Ekot så önskar man att Ekot helst inte ska behöva spara alls.
Hon menar dock att det är omöjligt att undanta just dessa redaktioner, som har en så stor del av SR:s budget, från besparingar.
– Jag hoppas att man löser det och det är jag ganska övertygad om att man gör också.
En av orsakerna till sparpaketet är kostnadsökningar till följd av den höga inflationen. Lokalhyrorna har gått upp med 10 procent och Teracom har höjt sina kostnader för distributionen berättar hon.
– Dessutom har vi ett stort underhållsbehov av Radiohuset i Stockholm och vi måste byta ut alla våra kontrollbord runtom i landet.
Samtidigt är tilldelningen av pengar för hela tillståndsperioden från 2020 till 2025 låst.
– Vi kan inte få mer pengar än de vi har.
En annan orsak är den roll som Sveriges Radio har i den civila beredskapen. Radion är den enda informationskanal som fungerar om elen slås ut.
– När det blir mer oroligt i vår omvärld, terrornivån höjs och det kommer nya säkerhetsskyddslagar, förordningar och krav, så måste vi investera mer i det som är vårt beredskapsuppdrag – bättre skalskydd och mer it-säkerhet.
Många unga människor har ingen radioapparat, vad ska man göra åt det?
– 80 procent av Sveriges befolkning säger att de har en radioapparat enligt nya siffror.
Hennes uppmaning är annars att skaffa en radio och lägga i sin beredskapslåda i händelse av krig och krissituationer.